Filosofiska betraktelse


Kommer inte på annan rubrik för att beskriva olika grenar   av tro och uppfattningar. Egentligen är det ett synonym ord för att bunta ihop just det som jag vill beskriva i dagens artikel.

Så… vad vill jag med dagens artikel? Jo, att vi hamnar i diskussion lite då och då  om både vetenskap, religion, skapelse berättelse mm, är ganska givet. Detta gjorde de gamla Greker också, ett exempel har vi från Apg 17:16-21

16 Medan Paulus väntade på dem(sina vänner) i Aten, blev han upprörd i sin ande då han såg staden vara fylld med avgudadyrkan. 17 Därför samtalade han i synagogan med judarna och med dem som fruktade Gud, och på torget var dag med dem som han träffade där. 18 Och några filosofer av epikureerna och stoikerna diskuterade med honom. Och några sa: Vad är det den där pratmakaren vill säga? Och andra sa: Han tycks vara en förkunnare av främmande gudar, eftersom han predikade Jesus och uppståndelsen för dem. 19 Och de tog honom med sig och förde honom till Areopagen och sa: Kan vi få veta vad det är för en ny lära som du förkunnar? 20 För det du låter oss höra är främmande för oss. Vi vill nu veta vad detta betyder. 21 För alla atenare och främlingar som var där hade inte tid för annat än att tala om eller höra på något nytt.”…

Det som jag själv funderar över är just själva diskussioner som dessa ägnade sig åt. Det verkar som om det var ett nöje för dem att ventilera saker som det kom till deras kännedom. Vi vet inte vad detta betydde rent konkret för dem annat än att det kittlade deras nyfikenhet och kanske ville dessa visa för varandra vem som kunde mest, dvs. en självhävdelse? I sammanhanget handlade om deras Gudar som de  gjorde  själva till deras över mentala ledare. Mycket av detta härstammar därför från den gamla Romerska epoken där var och en dyrkade sin egen Gud.

Nu kommer frågan om det var en Gud och varför hade dessa behov av det?

Vi läser i Kungaböcker i bibeln om israels kungar vilka som var Gudfruktiga och följde Mosses påbud för att bli bevarad i den gamla testamentliga tro. För dem som orkar läsa igenom dessa böcker finns det många exempel på människors beteende på den tiden. Ganska intressant är också själva ledarna, kungarna för det mesta då som visade vägen till det som var gott respektive ont i Guds ögon. Vi vet av vad vi läser och som historien bekräftar att det var en stor variation på avgudar som kom till egentligen av okunskap och inbillning att det skulle finnas  högre väsen som de kunde vända sig till för att få vägledning.

Jag vill tillägga att det finns andliga makter i himlarymderna, enligt bibelns beskrivning som är verksamma i den andliga världen. Dessa kan vi inte se på grund av att vi är åtskilda med den jordiska kroppen. Däremot beskriver Jesus själv en andlig besättelse  som kan drabba människor som hänger sig åt andliga och ockulta krafter i mörkret.

En av dessa kungar som gjorde vad som var gott i Guds ögon var Davids son Salomo. Redan som ung längtade han efter kunskap, vishet och Guds fruktan. Han fick det till överflöd och folk vallfärdade till honom för att lära sig vad som var rätt och fel.

Salomo skrev boken ”Predikaren” där vi kan notera vad han säger om människors längtan.  Pred. 3:11-15  säger han följande:

11 Allt har han gjort skönt för sin tid. Han har även lagt evigheten i deras hjärtan, utan att människan kan fatta det verk som Gud har gjort från början till slut. 12 Jag insåg att ingenting är bättre för dem* än att vara glada och göra det goda så länge de lever. 13 Och också att varje människa borde äta och dricka och njuta av det goda från allt sitt arbete, det är en gåva från Gud. 14 Jag vet att allt det som Gud gör, det består för evigt. Ingenting kan läggas till det, och inget kan tas från det. Så gör Gud för att man ska frukta inför honom. 15 Vad som är, det har redan varit, och det som kommer att hända har redan hänt. Och Gud utkräver det som är förflutet.”…

Slutsatsen efter texten ovan är då att människan har en inbyggd evighet i sig, en själ som är av evighet. Därför söker människor andliga ting då som nu för att komma fram till en Gud som  de kan hålla fast vid.

I vår tid har vi många företeelse där människor biter sig fast i sin uppfattning. Jag skall ta några exempel:

Skapelse och vetenskap:

I många fall motsätter inte vetenskap skapelsen, men allt för ofta handlar vetenskapliga handlingar om” Tro ”  vi tror att för si och så många millioner år sen händer det och det…

Nästa exempel är alla religioner i världen: Här kan läsaren jämföra själv med det som jag vill föra fram.

Finns det någon religion som inte kräver underkastelse och stora offer för att kvalificera sig till deras gemenskap? Eller för att komma närmare, varför skall människor, merparten i spansktalande länder, behöva plåga sin kropp för att förtjäna Guds välbehag? Jag vill tro att dessa har hört evangelium om Jesus och vad han gjorde för att vi skulle slipa detta. Så, vad handlar det om då? Jag  tror att kunskapen har inte nåt fram och gjort sig tydlig av evangeliets betydelse.

Vi går vidare och frågan om kommunisterna  har en lösning på människors problem om lika värde och jämlikhet? Åter igen handlar deras tankar om tro fast på den fullkomliga människa som genom sin egen kraft skulle bli fullkomlig och skapa himmelriket. Hur gick det och vad säger historien?  Kommentaren är överflödig.

Till sist, skall vi ta en titt på ”Humanister och New Age förespråkare”

Citat från Wikipedia

” Humanism (från italienska umanistaumano, ”mänsklig”, jämför latin humanus, ”mänsklig”) är en idéströmning – vanligen andlig eller kulturell – som utgår från en livsåskådning som bygger på den enskilda människans värde och bildningens vikt.

Humanismen kan även förknippas med de akademiska ämnen som ingår i humaniora. I likhet med andra ismer har ordet en vag innebörd. Ordet myntades 1808 av Friedrich Immanuel Niethammer, men förekom i andra grammatiska former redan under den romerska antiken. Strömningen brukar räknas ha uppstått under renässansen. Enligt Jacob Burckhardts klassiska distinktion i Die Kultur der Renaissance in Italien (1860) var humanismen den lärda sidan av renässansen. Det kulturarv som renässansen medförde har sedan gått under den benämningen.

Traditionellt delas humanismen in i tre perioder: den egentliga humanismen, nyhumanismen och den moderna humanismen. Ett annat indelningssätt är att skilja mellan sekulär och religiös humanism. Den sekulära humanismen vänder sig emot religiösa och metafysiska förklaringsmodeller av verkligheten, medan den religiösa accepterar övernaturliga företeelser och skeenden i världsbilden.” slut citat:

För dem som vill veta mer klicka på länken:  https://sv.wikipedia.org/wiki/Humanism

Vad vill New Age ?” Du skall bli din egen Gud för att uppnå ett högre väsen”…

I korthet: New Age är en nutida religiös strömning, med anknytning till västerländsk kultur, men termen används även som samlingsbegrepp för flera nyandliga inriktningar. Ordet New Age syftar på den astrologiska Vattumannens tidsålder, som varar åren 2000–4000, på engelska Age of Aquarius.[1]

Den nya tidsåldern som bygger på människans förträfflighet och förmåga att intala sig att man blir som Gud.Som motvikt till detta avslutar jag med orden från: Jesaja 45:5 ” Jag är Herren,
    och det finns ingen annan.
        Utom mig finns ingen Gud.”…

/Claudio

Tro och underhållning


Man brukar säga lite skämtsamt att antingen håller man till vänster på vägen eller så hamnar man i diket till höger. För att komma fram till vad jag ville säga skall jag ta Jesu egna ord från texten i

Mark 8:22-26

22 Sedan kom han* till Betsaida. Och de förde till honom en som var blind och bad honom att han skulle röra vid honom. 23 Då tog han den blinde vid handen och ledde honom utanför byn och spottade på hans ögon och lade händerna på honom, och frågade honom om han såg något. 24 Då såg han upp och sa: Jag ser människorna gå omkring, de liknar träd. 25 Då lade han händerna en gång till på hans ögon och fick honom till att se upp. Och han blev botad och såg alla klart. 26 Och han skickade hem honom och sa: Gå inte in i byn,* och berätta det inte heller för någon i byn.”…

En av många berättelser och undret som Jesus gjorde när han såg på människor som följde honom. Låt oss stanna upp för att förstå vad texten säger till oss. Han tog mannen åt sidan, varför? Min uppfattning är att Jesus vill vara diskret just då, samtidigt vill han höra mannens bekännelse om han kunde se. Jo, det var lite trevande, han såg träd som liknade människor, dvs. han såg suddigt. Jesus sa inte till mannen ”jag kan inte hjälpa dig för du tror inte tillräcklig”… nej, mannen var ängslig och kanske undrade om det skulle bli en stor affär av detta  där Fariseerna skulle kors förhöra honom.

Då la Jesus händerna på mannen igen för att återställa hans syn med uppmaningen att han skulle gå hem. Varför handlar Jesus på det sättet just då? Jo, han var medveten om att situationen kunde missbrukas, det kunde lätt bli upplopp i en tid med mycket spänningar mellan olika grupper som följde Jesus. Alla hade inte samma målsättning som Jesus ville förmedla. Romarna hade ockuperat Palestina och var närvarande för att kväsa eventuell oro. Där fanns ”Sadukeerna” en grupp som kämpade för befrielse, och så fanns det Fariseerna som såg sin ställning hotade, därför försökte dessa förhindra  Jesu undervisning. Av texten kan vi utläsa att Jesu tid var inte kommen för det som hans uppgift skulle bli.

Berätta det inte heller för någon i byn.”… sa Jesus till mannen, kanske var det lite oväntat? Är det inte så att genom berättelse skulle världen få veta vem Gud och Jesus är? Jo förvisso är det så, samtidigt får vi hämta vishet från Jesus själv och se vad det handlar om, det är därför som jag har rubriken ”Tro och underhållning”  

Guds ord och Guds verk skall inte göras till underhållning, när vi handskas med heliga ting har vi med Gud att göra vilket är av största vikt att Gud skall bli ärad och förhärligad för sina gärningar. Vi människor skall inte glänsa som bevis på när Gud gör under. Så… hur skall vi hålla oss på den smala vägen? Är Gud så tråkig så att Han inte unnar oss glädje? Naturligtvist inte, det handlar om vishet att bedöma vad som är lämpligt, det handlar om våra motiv vad vi än gör, om det är till att visa på Guds existens genom vår handlande där äkta glädjen ingår.

Innan jag avslutar dagens text vill jag ta ett exempel på hur det kan gå till i vår tid:

En Amerikansk medborgare, varmt troende var i Sverige för en del år sen och berättade om sin upplevelse och möten med en medpassagerare  på en flygt på väg hem. Mannen själv var ivrig att berätta om sin tro för andra och så tänkte han göra för kvinnan som satt bredvid. Medan de samtalade om alldagliga ting letade mannen efter ord för att påbörja ett andlig samtal. Nej det kom inget, det kändes som hans mun var förseglad på det område och han fick inte fram något. Väl framme i USA skulle dessa skiljas. Kvinna hade kommit hem till sin stad medan mannen skulle vidare genom att byta planet. Innan de skildes  åt frågade kvinnan mannen: Är du en kristen troende? Jag kände en atmosfär när vi samtalade men vågade inte fråga förrän nu. Då berättade mannen hur han tänkte men fick inte fram ett ord.

Då sa kvinnan: Vet du jag har varit med också men blev så sårad så jag gick ifrån, hade du sagt något till mig så hade jag förkastad det direkt, men eftersom du inget sa utan var dig själv, upplevde jag en Guds atmosfär och en längtan att komma tillbaka till Jesus.

Dessa två skildes åt var och en med sin egen erfarenhet.

Min  slutsats är att vara saktmodig i det som vi läste om i texten från Jesus, men också att vara öppen när tillfället bjuds för att förmedla evangelium till våra medmänniskor.

/Claudio

Själavård vad är det?


Egentligen är inte jag rätt  person att skriva om det eftersom jag saknar utbildning på område. Däremot har jag arbetslivs erfarenhet eftersom jag hade förmån att jobba med människor och den vägen fick jag handledning.

Detta är alltså en livserfarenhet genom människor jag träffade i både privat och jobb relaterad miljö.

Det första som jag vill söka svar på är följande frågor:

  1. Vad är själavård?
  2. Behövs den?
  3. Vem är lämpad för den?

Själavård är en mental omsorg om den enskildes andliga välbefinnande. Man brukar skilja mellan vänskapssjälavård och enskild själavård. Den andliga välbefinnande definieras således i termen som, ande, kropp och själ. I förtydligande är det en kropp av våra lämmar och sinnen anpassad efter den jordiska. Medan anden och själen tillhör det eviga livet och har därför en annan dimension som vi uppfattar som tro. Detta i sin tur är något som vi inte ser, men hoppas på och är förvisade om genom den kunskap som vi har inhämtat med våra  jordiska sinnen. Det betyder att man går till ”grundkällan” där allt började enligt skapelse ordning som vi läser om i bibelns  första början.

Nu kanske någon invänder: Måste man läsa från början till slutet för att få kunskap om det?

Naturligtvist inte, Gud har gjort det mycket enkelt för människor att uppfatta detta, nämligen, att växa med kunskapen som är ett styckeverk för var och en av oss.

Evangelisten Johannes som var Jesu lärjunge beskriver det så talande i kapitel 1-3, detta har jag skrivit om flertal gånger om, men vill ni läsa ifrån grundtexten så slå gärna upp detta.

I Hebr. 11:1-3,6 citerar jag följande:

1 Men tron är en övertygelse om det som man hoppas, en visshet om det man inte ser. 2 För genom den har fäderna fått sitt vittnesbörd. 3 Genom tron förstår vi att universum har skapats genom Guds ord, så att det synliga inte har blivit till av det som vi kan se.”…

6 Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud, för den som vill komma till Gud måste tro att Gud är till, och att han lönar dem som ihärdigt söker honom.”…

Behövs själavård?

Ja ,absolut, detta är en del av livet fastän den är osynlig. Tyvärr är det många människor som lider men som inte syns på utsidan .Där, tycker jag, bör vi vara mycket försiktiga när vi fäller omdöme om vår nästa. Ingen av oss har gått i vår nästas skor  för att kunna bedöma tillståndet för vederbörande.

Själv tänker jag på Jesu ord om de förlorade fåret  Matt 18:12-14

12 Vad tror ni? Om en man har hundra får och ett av dem kommer bort, lämnar han inte de nittionio i bergen och ger sig ut och letar efter det som har gått vilse? 13 Och om det händer att han finner det, sannerligen säger jag er: Han gläder sig mer över det än över de nittionio som inte har gått vilse. 14 Så är det inte heller er Faders vilja, som är i himlarna, att någon av dessa små ska gå förlorad. ”…

Vist vi är som får som förirrar oss ibland, men hittar ändå tillbaka till flocken om vi skall tala bildspråk. Det finns alltid någon eller några som kommer efter eller i värsta fall sitter fast inklämda i livets taggar. Vad gör vi då?Jo, de flesta grips av medlidande och tycker synd av dessa. Det finns såna som är skadeglada och tänker: Vad gott, nu har han/hon fått vad de förtjännar…Må vara så, är det rätt? Alla kan inte vara själavårdare, alla kan inte hjälpa alla heller, sant. När allt kommer omkring så är det inte mängden som räknas. Gör det lilla du kan, gör det villig och glatt för Jesu skull som gav sig själv i kärlek till oss. Ibland behöver man inte ens säga så mycket, utan bara lyssna för att vederbörande skall kunna slänga av sig en del av bördan. Kanske behöver man byta ut hamrande ord mot oljeflaskan för att ta ett bildspråk igen och gjuta olja i såren?

Skall avsluta dagens artikel med den sista fråga:

Vem är lämpad att vara själavårdaren?

Som allt annat har vi våra olika uppgifter i livet. Att vara själavårdare kräver både utbildning och kunskap tillsammans med tålamod och god erfarenhet.

Inom kristna samfund har man oftast efterlyst pastorer som kunde både sjunga, predika och vara  själavårdare. Hittar man en sådant person så är det underbart, däremot kan inte pastor, diakon eller någon annan för den uppgiften ersätta mångfallden i Guds församling. Där har vi alla en uppgift för att se till så ”Kristi kropp”kan leva och är varandra till tjänst.

En viktig egenskap för hela församlingen är omsorg av varandra, för själavårdare är tystnads plikten absolut måste. Skvaller och förtal i en församling är grogrund för splittring.

/Claudio

Den apostoliska bekännelsen-Historia och nutid


Citat från Wikipedia:

Den apostoliska trosbekännelsen (latin: symbolum Apostolicum eller enbart Apostolicum[1]) är den äldsta av de tre så kallade ekumeniska huvudsymbola. Den har sitt ursprung i den fornkristna församlingen i Rom, 200-talets början, och dess namn är tidigast dokumenterat i ett brev från Ambrosius cirka 390. Det är en längre version av den gammalromerska trosbekännelsen.

Den kallas apostolisk, eftersom den anses vara en pålitlig sammanfattning av apostlarnas tro så som den uttrycks i Nya Testamentet.[2][3][4] Texten bygger delvis på aposteln Paulus definition av kristen tro i Romarbrevets tionde kapitel, vers 9 från 60-talet: ”Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad.” Klyftan mellan judendomen och den växande kristna rörelsen blev under 100-talet allt tydligare samtidigt som behovet av en kort sammanfattning av den kristna tron blev allt större bland annat för att tydliggöra avgränsningen mot andra religiösa rörelser som till exempel gnosticismen. Den apostoliska trosbekännelsen behöver inte, till skillnad från Paulus definition i Romarbrevet, den judiska religionens kontext för att vara begriplig för icke-judar.”  Slut citat

Jag har själv stöt på uttrycket  om ”Apostoliska bekännelsen ” i olika sammanhang, men måste säga att jag förstår inte riktigt tolkningen av ovannämnd text, varför? 

Det första som jag reagerar på är årtalet för anstiftan som skedde på 200 talet ef.Kr. I och för sig behöver det inte vara konstigt i sig, eftersom anstiftan kan ske retroaktivt av det som hände tidigare. Det andra som jag funderar på är platsen för anstiftan, Rom. Också det kan vara en förklaring till att Rom var en världs (dåtidens) metropol och den Romerska riket sträckte sig över merparten av Europa och en del av Mellanöstern samt nora Afrika. Nu säger texten ovan att den har sitt ursprung i den fornkristna församlingen i Rom. Vi känner till enligt historie böcker att det fanns bekännande kristna som hade sin verksamhet i underjordiska katakomber eftersom det rådde hårt förföljelse mot dem. Detta pågick således fram till kejsar Konstantin amnesti i början på 300 talet ef.Kr. Historien hänvisar till att det rådde frihet och man var fri till att dyrka vilken Gud man ville eftersom Romarna praktiserade mångguderi. Kejsaren i Rom skulle ha den första platsen och någon som bekände sig till Jesus och Den Treenige Gud betraktades som förrädare och hade ingen existens berättighet. Just av den anledning att de levde efter Guds bud:” Du skall inte ha andra Gudar än Herren själv”…

Men, om vi skall tala om den Apostoliska trosbekännelsen måste vi först gå till början av källan och därför tycker jag är viktigt för vidare förkunnelse av den Kristna evangeliet som pågår i våra dagar.

Anstiftaren är i första hand Jesus som Guds sändebud och benämnd som ”Människoson- Messias, Försonaren för alla människor på jorden. Där är den ursprungliga fundamentet, ”byggnadsstenen ” som alla människor skulle bygga sina liv på. Därför uppträde Johannes döparen med uppgift att ”informera” folket om att det skulle komma en som han –Johannes inte ens var värdig att knyta sandaler på. Detta i en tid när människor ansåg Johannes vara en profet, vilket han också var, han skulle förberedda vägen för Jesus. I detta sammanhang skulle folket se på Jesus och inte på Johannes som var ett redskap.

Citat från Joh 1:29

Nästa dag ser Johannes* Jesus komma till sig och säger: Se, Guds lamm, som tar bort världens synd!”…

Varför skriver jag detta?

Jo därför att vi måste gå till ursprunget för att finna vägen till livet som Jesus själv uttrycker det i Joh.14:6

6 Jesus sa till honom: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”…

Den som var början och slutet enligt Guds ord, ja den som kom som en människa och Guds Son utvalde 12 apostlar som skulle föra vidare evangeliet om försoning och syndernas förlåtelse. Dessa skulle predika hela evangelium om Kristus- Messias så som korsfäst, död och uppstånden, upptagen till himmelen på nytt och igen kommande när tiden är inne enligt evangelierna och hela bibeln predikad av apostlar och alla som kom efter dem.

När vi talar om församlingen så bildades den i Jerusalem där merparten var Judar  som levde efter sina traditioner och visa hade svårt att ta till sig det nya som kom med Jesus så som den ”Nya Förbundet” och kallad ”Nådens Evangelium”

Utifrån den beskrivningen ovan och på  bibelns grund har jag svårt att förstå varför det finns så många olika samfund. Det som räknas och det som skall praktiseras är trohet till Kristus och efterföljelsen. Detta fundamentet kallar jag för den ”Apostoliska bekännelsen”.

När jag läser Guds ord och begrundar vad Jesus lärde sina lärjungar som lämnade sina intryck och upplevelse till nästa generation. Så fortsatte det sekler igenom, men någonstans på vägen har innehållet ändrats, visa delar har tagits bort, medan andra har lagts till under förevändning att människan måste anpassa sig till tidens tand.

Till sist ett sista citat från Hebr. 13:8-9

8 Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i evighet. 9 Låt er inte drivas omkring av många olika och främmande läror.”…

/Claudio

Frågor och svar om artikel ovan:

Fråga :Är det rätt att hänvisa till Wikipedia när det gäller teologi?

Svar:  Ja det tycker jag, därför att , det är Encyclopedia/lexikon instans där olika företeelse, område och ämnen tas upp rent historisk eller vetenskaplig. Det handlar om saker som belyses på ett sätt för allmänt intresse. Vilka dessa personer är som är ansvariga för utgivningen, har jag inga synpunkter.

Som läsare ligger det i sakens natur att pröva det i första hand med grund texten i bibeln och jämföra.

F:  Är du inte kritisk mot  den Katolska kyrkan som är ett stort samfund och som anses ha sin början i Rom?

S: Det är inte min uppgift att vara domare över någon annan. Däremot kan jag ha synpunkter  mot den Katolska teologi och institution som sådan.

Jag är dock av den tro att oavsett vilken samfund människor tillhör, så länge det handlar om Kristi efterföljare enlig texten ovan med en ärligt motiv, så tror jag att dessa kommer rätt.

F: ”Ekumeniska  huvudsymbola” enligt länken  ovan, är du för eller emot ekumenik?

S:  Jag är inte emot ekumenik med rätt förutsättningar. Vi har en grund att stå på och är glastydlig på hur vi bör underordna oss Kristi efterföljelsen. Detta är den ultimata fundamentet som artikeln beskriver, därför är det också en förutsättning att dela gemenskapen med varandra. Motsatsen till detta är mänskliga  dogmer och tillägg till texten, alternativ borttagning av grundtexten som skapar vilsenhet och främlingskap mot Kristus. Sådan ekumenik är inte till någon fördel.

Sista fråga:

Är du inte medveten om att det finns många olika tolkningar på bibeln?

S:  Jo det är jag, absolut, detta är dock inget försvar för att ändra grund texten för att komma till en annan slutsats. Som Paulus uttrycker det: ”Jag tror, därför talar jag”… Hela vår existens bygger på tron på en Gud som ”Var, Är och Förblir ”fastän vi inte ser Honom. Skriften, gamla texten (grundtexten)  och apostlarnas vittnesbörd  talar om för oss vad som var och är .Den som vill  och är intresserad av kunskap får kunskap och övertygelse.

Som det heter: ” Tron kommer av predikan/undervisning som i sin tur kommer från Kristi ord”… grundregel är att man skall lita på det som vi läser. Motsatsen är annars att vi tror på en Gud som är något diffust  eller svävande som inte kan greppas.

Till en okänd Gud?


I den gamla världen  fanns det många så kallade Gudar som man bad till i tron att om man blidkade dessa skulle det gå väl för människor. Egyptier hade sina gudar som det tillbad och vördade. Vilka var dessa gudar och vilken hjälp kunde människor få av dessa? Sol guden var en av dem, en annan var ormens gud.

Vidare genom historien, vet vi att människor sökte livets mening  och gjorde sig totempålar som skulle vara deras gud. En annan som vi läser om är Bals gud och hans profeter som kom i konfrontation med Israels Gud genom profeten Elia. För den som vill läsa om det finns det uppskrivet i 1 Kon 18. Av utrymmes skäll skall jag inte skriva om det. Konstaterar bara att sökning av gudaväsen är en gammal företeelse, vilket understryker att vi är evighets människor. Salomo, Israels kung uttrycker det så här i boken Predikaren 3:11-14  ”

”Allt har Han (Gud) skönt för sin tid, ja Han har också lagt evigheten i människornas hjärtan, dock så att det förmår inte förstå till fullo, från början till slut, fatta det verk som Gud har gjort. Jag insåg att ingenting är bättre för dem, än att de är glada och gör sig goda dagar, så länge de lever. Jag insåg att allt vad Gud gör skall förbli evinnerligen, Man kan inte lägga till något till det, ej heller ta något av det. Och Gud har så gjort för att man skall frukta Honom.”…

Romarriket hade sina egna gudar där det var fritt fram att dyrka vem man ville så länge man inte försummade kejsaren. Vikingar hade sina och infödingar åter sina gudar. I vår moderna tid finns en blandning av både nytt och gamalt. För att vi skall förstå innebörden av det, skall jag bifoga Paulus redogörelse från sin  missions resa  när han och Silas kom till Athen:

Appg 17:16-24

16 Medan Paulus väntade på dem i Aten, blev han upprörd i sin ande då han såg staden vara fylld med avgudadyrkan. 17 Därför samtalade han i synagogan med judarna och med dem som fruktade Gud, och på torget var dag med dem som han träffade där. 18 Och några filosofer av epikureerna och stoikerna diskuterade med honom. Och några sa: Vad är det den där pratmakaren vill säga? Och andra sa: Han tycks vara en förkunnare av främmande gudar, eftersom han predikade Jesus och uppståndelsen för dem. 19 Och de tog honom med sig och förde honom till Areopagen och sa: Kan vi få veta vad det är för en ny lära som du förkunnar? 20 För det du låter oss höra är främmande för oss. Vi vill nu veta vad detta betyder. 21 För alla atenare och främlingar som var där hade inte tid för annat än att tala om eller höra på något nytt.

22 Då trädde Paulus fram mitt på Areopagen och sa: Män, atenare, jag ser av allt att ni är mycket religiösa*. 23 För medan jag har gått omkring och beskådat det som ni dyrkar, har jag funnit ett altare med inskriften: Åt en okänd gud. Han som ni alltså tillber utan att känna till, honom* förkunnar jag för er. 24 Gud som har gjort världen och allt som är i den, han som är Herre över hi27 för att de ska söka Herren*, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fast han inte är långt borta från någon enda av oss.”…

Här har vi själva kärnan och grunden i det som var viktig för apostlarna, undervisning och fostran direkt från Jesus. Nu skulle inte människor behöva syssla med okända tomtepålar och egna beläten för att hitta fram till sin Skapare och frälsning. Nu skall Jesus pressenteras för folket i då tidens värld och uppdraget skall föras vidare över hela jorden i vår tid för att alla skall höra om hoppets evangelium. Budskapet om den Sanne Guden som kom som en människa i Jesus Guds Son, Kristus och Frälsaren som är Vägen, Sanningen och Livet. Att hitta hem till Gud är hjärtats inställning i bön och suckan med viljan-motivet att lära känna  Honom, som Var, Är  och Förblir den som Han har sagt sig vara.

Om honom berättar apostel Johannes i den första kapitel som jag åter citerar: Joh 1:1-5, 9-15

1 I begynnelsen var Ordet*, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. 2 Den samme var i begynnelsen hos Gud. 3 Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till, som har blivit till. 4 I honom var liv, och livet var människornas ljus. 5 Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”…

9 Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor som kommer in i världen. 10 Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. 11 Han kom till sitt eget, men hans egna tog inte emot honom. 12 Men så många som tog emot honom, åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. 13 De som blev födda, inte av blod, inte heller av köttets vilja, inte heller av någon mans vilja, utan av Gud. 14 Och Ordet blev kött och bodde* bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har av Fadern, full av nåd och sanning. 15 Johannes vittnade om honom och ropade och sa: Det var om honom som jag sa: Han som kommer efter mig är förmer än mig, eftersom han var före mig.”…

Paulus var en äkta Jude uppfostrad enligt Judisk tradition men han hade inte kunskapen och sanningen i början. Istället ägnade han sitt liv till att förfölja och döda Jesu efterföljare. På Damaskus vägen möte han ljuset som gjorde honom blind och hörde en röst:” Saul, Saul varför förföljer du mig?”… Du kan läsa om det själv  i Apg 9:1-9

Saulus blev Paulus efter sin dramatiska omvändelse och vigde sitt liv till att vara en apostel och missionär.

”En okänd Gud”… hur många vandrar i mörkret utan att vara medvetna om det, dessa sätter sitt hopp till en andlig väsen i tron att det skulle hjälpa dem i livet, och ge dem sin frid? Eller, hemska tanke, hur många är det som offrar allt för att blidka dessa så kallade Gudar, med offer menar jag både materiellt  och kroppsligt.

Nej jag vill inte trötta ut er med att skriva långa artiklar, att läsa Guds ord och det som jag citerar här ovan är den bästa referensen och vägledning.    

/Claudio

Den moderna teologi?


Med den gemensamma benämningen  ”Postmodernismen” förspråkar visa en ekumenik och menar att det finns ett smörgåsbord  av olika trosinriktningar där man kan blanda allt eftersom det passar i den moderna världen.

Så här beskriver Wikipedia  Postmodernism: citat

Postmodernism är ett ord som syftar på en utveckliunder tng inom kritisk teorifilosofiarkitekturkonstlitteratur och kultur som kan beskrivas som antingen sprungen ur eller en reaktion på modernism och modernitet. Postmodernismen har även definierats som trevandet efter något nytt sedan luften gått ur modernismen.”… slut citat.

När det gäller teologi så tolkar jag detta utifrån Wikipedias beskrivning, att det finns inga fasta gränser, utan allt verkar vara flyttande och anpassningsbart allt eftersom det passar den moderna människan.

Tyvärr har detta kommit in i visa kyrkor och församlingar, man tar och blandar från andra religioner och påstår att detta är välbehagligt för Gud.

Nu frågar jag: Bortser man ifrån den första ”Apostoliska förkunnelsen” under täckmantel att vi har blivit mer upplysta och skall därför anpassa oss  till nutiden? Eller det som är ännu värre: Bortser man från Jesu egna ord när han talade i vardagliga liknelser för att människor skulle förstå vad han menade?

Paulus vände sig till Timoteos i sitt brev och säger följande: 2 Tim 4:3-4

3 För den tid ska komma, då de inte ska tåla den sunda läran, utan efter sina egna begär ska de samla åt sig lärare, allteftersom det kliar dem i öronen, 4 och vända sina öron från sanningen och vända sig till myter.”…

Hur skall vi förhålla oss till ekumenik? Det är korrekt att Jesus bad om att de troende skall var ett, Joh 17. Det första steget är då att vi skall stå eniga vid den första grunden som Jesus instiftade och blev ett föredöme för att vi skall uppfylla  ”all rättfärdighet” Att uppfylla rättfärdighet innebär inte att vi är eller skall bli som ”Gudar”, den tanke är en högfärds tanke då man gör anspråk att vara Guds like. Tvärt om säger Jesus i Matt 11:29  ” 29 Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat, och ni ska finna ro för era själar. 30 För mitt ok är milt, och min börda är lätt. ”…

Jakobs brevet beskriver det så här i kap 4:6

6 Men större är den nåd han ger, därför heter det: Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd.”…

Och ett ord från Joh 15:4-8 bifogar jag följande:

4 Förbli i mig, och jag i er. Såsom grenen inte kan bära frukt av sig själv, om den inte förblir i vinträdet, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig. 5 Jag är vinträdet, ni är grenarna. Den som förblir i mig, och jag i honom, han bär rik frukt. För utan mig kan ni ingenting göra. 6 Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop dem och kastar dem i elden för att brännas. 7 Om ni förblir i mig, och mina ord förblir i er, kan ni be om vad ni vill, och det ska bli gjort för er.”…

Kort sagt, som Guds folk, församling eller kyrkor, har Gud kallat oss till Kristi efterföljelse. Apostlarna hade Jesus hos sig som undervisade dem, sen blev de självständiga när Jesus for tillbaka till sin Fader och Den Helige Ande tog över som ledsagare och vägvisare för att evangelium om syndernas förlåtelse och evig liv skall bli predikat, först genom apostlar och sen genom dem som kom till tro på deras ord. Därför menar jag, är också vårt  uppgift att vara Kristus trogna. Vi har hans testamente , Guds ord  och hjälparen, Helig Ande som skall visa vägen med vishet och kraft. Betänk att vi är bara redskap som är kallade till trohet och överlåtelse.

Avslutar med  Upp 22:12-17 Sista boken i bibeln.

12 Och se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge åt var och en efter hans gärningar. 13 Jag är Alfa och Omega, begynnelsen och änden, den förste och den siste.* 14 Saliga är de som håller hans bud*, så att de får rätt till livets träd och får gå in genom portarna i staden. 15 Men* utanför är hundarna och trollkarlarna och de otuktiga och mördarna och avgudadyrkarna och alla de som älskar lögnen och håller sig till den. 16 Jag, Jesus, har sänt min ängel för att han skulle vittna för er om detta i församlingarna. Jag är Davids rot och ättling, och den klara morgonstjärnan. 17 Och Anden och bruden säger: Kom! Och den som hör det ska säga: Kom! Och låt honom som törstar komma. Och den som vill får fritt ta av livets vatten.”

/Claudio

Bröllop


Kan tänka mig att de flesta vill gå på bröllop med glädje, där det är fest och gemenskap och glada miner. I den här artikel vill jag beskriva bröllop utifrån Jesus och ordets perspektiv.

Från Matt 22:1-1-14

1 Därefter började Jesus än en gång tala till dem i liknelser, och sa: 2 Himmelriket är likt en kung, som höll bröllop för sin son 3 och skickade ut sina tjänare, för att kalla dem till bröllopet som var bjudna, men de ville inte komma. 4 Återigen skickade han ut andra tjänare, och sa: Säg åt dem som är bjudna: Se, jag har tillrett min måltid, mina oxar och gödkalvarna är slaktade, och allting är redo. Kom till bröllopet. 5 Men de brydde sig inte om det, utan gick sin väg, den ene till sitt jordbruk, den andre till sina affärer. 6 Och de andra tog fast hans tjänare och misshandlade och dödade dem. 7 När kungen hörde* det, blev han vred och skickade ut sina härar och lät döda dessa mördare och brände ner deras stad. 8 Sedan sa han till sina tjänare: Bröllopet är ju färdigt, men de som var bjudna var inte värdiga. 9 Gå därför ut till vägskälen och bjud alla ni ser till bröllopet. 10 Och tjänarna gick ut på vägarna och samlade alla, så många de fann, både onda och goda, och bröllopssalen blev fylld av gäster. 11 När kungen gick in för att se på gästerna, fick han där se en man som inte var klädd i bröllopskläder. 12 Då sa han till honom: Min vän, hur kom du in här utan bröllopskläder? Men han teg. 13 Då sa kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och för bort honom* och kasta honom i det yttersta mörkret. Där ska vara gråt och tandagnisslan. 14 För många är kallade, men få är utvalda.”

För att beskriva tron och ett himmelsk tillstånd som väntar dem som har mottagit tron, använde Jesus vardagliga händelser som människor kunde identifiera sig med och förstå när han talade.

Vi förstår att texten handlar om det eviga livet, himmelriket som Jesus säger, där alla människor är bjudna. Vi förstår också djupare innebörd  hur texten läggs fram och fogas i sitt sammanhang  när vi läser hela testamente, både gamla och nya.

För det första använder Jesus uttrycket ” en Kung och hans son” en förebild på gamla testamente som  Israel, Guds utvalda folk  som skulle bli ett redskap i Guds ögon för alla folk i världen och lära känna den Sanne Guden genom dem som han har utvalt. I detta ingår det profetiska ordet som då tidens profeter talade om inför människor om ”Frälsarens” tillkommelse.

Här vävs historien och Guds ord samman inför Jesu födelse  som världens frälsare, med början först för Israel och sen för hela världen. Det är inte så som många menar att Gud skulle ha anseende till ett folk eller personer. Men Gud använder vem han vill som sitt redskap för att rädda människor. Ifrån Israel skulle frälsningen utgå, Jesus blev själv Jude, där Gud och människa blev ett, men många Judar har inte accepterat Jesus som frälsaren som kom, därför väntar de på Messias som skall komma. Därför säger Jesus i liknelsen att alla dessa som först blev kallade avböjde inbjudan till bröllops fästen.

Bröllopet var redan iordningsställt, det finns väl andra som vill vara med på fästen. Vilka är då dessa andra? Jo, här kommer vi andra som inte är av Judisk börd men som är lika älskade av Herren och är inbjudna till ”Bröllop”. Hur gick det? Så där… eftersom det är prioriterings principen som tillämpas och Gud har utrustat oss med en fri vilja, så blev några obekväma och valde annat istället. Visa blev tom så ilskna att det  gav sig på budbärare. Allt går igen i historien, många far illa när de försökte berätta om Jesus och frälsningen.

Men så fanns några med som kom in på bröllopet med avvikande klädsel, det var inte rätt. Jo då, alla blev bjudna under förutsättning att de hade passande klädsel på sig. Vi känner igen detta i vår tid, människor  som vill vara med, men är inte villiga att ikläda sig Kristus och följa honom. Det är lättare att kalla sig kristen och följa med strömmen, men att veta om Guds kraft är de inte intresserade av. Vad är Guds kraft i detta? Jo, samma budskap som Jesus talade till Nikodemos, han som var en god och fin människa  men som saknade kraften i Jesus. ”Förundra dig inte när jag sa till dig att du måste födas på nytt”… sa Jesus till Nikodemus.

Detta har inte mist sin betydelse, det gäller för alla tider igenom.

Från Upp 19:6-9

6 Och jag hörde liksom ett brus av en stor skara och liksom dånet av väldiga vatten och liksom mullret av starkt åskdunder, som sa: Halleluja! För Herren Gud*, den Allsmäktige, regerar. 7 Låt oss glädjas och fröjdas och ge honom äran. För Lammets bröllop har kommit och hans hustru har gjort sig redo. 8 Och hon har fått fint linne, rent och skinande att klä sig i, för det fina linnet är de heligas rättfärdiga gärningar. 9 Och han sa till mig: Skriv: Saliga är de som är kallade till Lammets bröllopsmåltid. Och han sa till mig: Dessa är Guds sanna ord.”…

Du är bjuden till Lammets bröllop, ”Se Guds lamm ropar Johannes döparen, när Jesus nalkades, som tar bort världens synd”… Det är han som är ”Brudgumen och församlingen är bruden” Ingen människa kan ta sig rätten och göra anspråk på att vara  Brudgumen. Han är Guds lamm som blev slaktad för världens försoning. Han gjorde allt i vårt ställe, därför kan vi bara bejaka honom så blir vi rättfärdiga, klädda i bröllops kläder, om vi talar bild språk.

Vill du vara med? Valet är individuellt…

/Claudio

Om bön


Jag kan inte minnas att jag skrev så mycket om bön tidigare, ändå är det ett  viktig område. Därför tänker jag skriva lite mera utförlig vad bön är och vad den har för betydelse i våra liv.

Att bön är ”samtal med Gud” förstår de flesta, däremot vad den har för praktisk betydelse är det svårare att greppa för många. Jag kommer citera från några bibelställen som referens till det som jag ville lyfta fram, framförallt skall vi ta Jesu exempel på hur han gjorde och varför.

Först några exempel om bön:

  1. Personlig bön
  2. Gemensam bön
  3. Unisont bön

Utifrån detta skall vi se betydelse av bönen. Därför tar vi som första exemplet  Matteus 7:7-11 där Jesus undervisar själv om bönen.

 Fortsätt be, så ska ni få. Fortsätt söka, så ska ni finna. Fortsätt bulta på, så ska dörren öppnas.  För den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar på ska dörren öppnas.  Vem av er skulle ge sin son en sten om han bad om en bit bröd? 10  Och vem skulle ge honom en orm om han bad om en fisk? 11  Ni vill alltså ge goda gåvor till era barn, trots att ni är syndare. Tänk då hur mycket mer er Far i himlen vill ge det som är gott till dem som ber honom om det!”…

Detta är alltså den personliga bönen och då infinner sig frågan hur eller  vad skall man be om? Nästa exempel och bibelcitat från Jesus:

Matteus 26:36-42

36 Sedan gick Jesus med dem till en plats som heter Getsemane, och han sade till lärjungarna: ”Sitt här, medan jag går dit bort och ber.” 37 Han tog med sig Petrus och Sebedeus båda söner. Ängslan och ångest kom över honom, 38 och han sade till dem: ”Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna kvar här och vaka med mig.” 39 Och han gick lite längre bort, föll ner på ansiktet och bad: ”Min Fader, om det är möjligt, låt denna kalk gå ifrån mig. Men inte som jag vill utan som du vill.”

40 När han kom tillbaka till lärjungarna och fann att de sov, sade han till Petrus: ”Kunde ni då inte vaka en kort stund med mig? 41 Håll er vakna och be, så att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt.” 42 Sedan gick han bort för andra gången och bad: ”Min Fader, om denna kalk inte kan tas ifrån mig, utan jag måste dricka den, så ske din vilja.”

Detta är tillfället då Jesus skulle gripas och överlämnas åt sitt lidande och död. Man kan väl säga att det var en situation av nöd och han kände behov att bli styrkt och få kraft för att kunna möta det som väntade honom.

På samma gång är det också ett exempel till oss hur vi skall be när nöden kommer. Det kan vara sorg när någon anhörig har lämnat oss, eller svåra besked om sjukdom, eller något annat som känns övermäktig i situationer vi råkade hamna i.

Ett annat exempel är Jesu förberedelse inför hans offentliga verksamhet när han drogs sig undan för att fasta och be i 40 dagar. Av utrymmes skäll skall jag inte citera texten, den som vill kontrollera att det är så kan läsa det i Matteus 4:1-11

Detta är också ett exempel till oss när vi står inför svåra beslut får också vi förbereda oss genom bön och säga till Gud som är vår Fader, hur vi har det och vill ha hjälp med det som vi står inför.

När vi läser evangelierna märker vi gång på gång att Jesus drog sig undan för att i sin ensamhet be till sin Fader.

Jag nämnde ovan om gemensamma bönen, detta finner vi i Johannes evangeliet 17 kapitel där Jesus samlade sina lärjungar och bad för dem för att det skall bli bevarade i tron och ta efter honom som förebild för andra människor. Den som vill veta mera kan läsa hela kapitel, själv vill jag citera från vers 18-23

18 Liksom du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen. 19 Och jag helgar mig för dem, för att de skall vara helgade i sanningen.

20 Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord[a] kommer att tro på mig. 21 Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig. 22 Och den härlighet som du har gett mig har jag gett dem, för att de skall vara ett, liksom vi är ett: 23 jag i dem och du i mig, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och har älskat dem så som du har älskat mig.”…

Detta sammanfattar det mesta om bönen och dess betydelse. Jag skall strax avsluta dagens artikel, men för tydlighets skull skall jag nämna om hur man skall be rent praktisk.

Är man i en gudstjänst och bli uppmanad till gemensamt-unisont bön går det bra det också, förutsagd att det överensstämmer med den tro som bygger på Jesu lära och exempel. Kom ihåg, det är hjärtats bön som det handlar om, dvs. man måste vara ärlig mot sig själv och mot  Gud. Utrycks formen spelar ingen roll, den som vill be högt skall be på ett sådant sätt att andra människor förstår vad det handlar om och bejaka detta till Guds ära.

Sen tycker jag själv att det måste finnas ordning och disciplin i offentliga sammankomster för att inte eventuella besökare skall bli rädda och skrämmas bort.

/Claudio

Dikt: Fånga dagen


Av: Claudio

******

Dagar komma och dagar går,

Det skiftar upp och ner utan att man förstår.

Mödan för dagen och  livet som måttstock följer i dess spår.

I min tanke jag tänker, vad har du med dig som du mig skänker?

Glädje eller missmod, hopp eller tröst, fördolt i det okända när dagen visar sig först.

Blott en dag ett ögonblick i sänder,

Kraft för dagen och från prövningar den vänder.

 Larm och sirener blandas med barnen skratt och skrik ,hör…

Fåglar och djur är det inget som stör.

Hur blir det då för dem som lider, när timmar  i hast fortskrider?

Fånga dagen innan den till slut lider att din Fader av sin frid dig giver.

Dagar komma dagar går, den som söker villa får,

Där finns  många rum för stora som små, genom tron, hopp och kärlek som

består.

Livets källa


Vi förstår alla hur livet blir till rent biologisk, det livet hör till den jordiska kroppen, därför skall jag inte skriva om detta. Däremot vill jag bara konstatera att livet består av kropp, ande och själ. Det första brytts ner med tidens gång mer eller mindre olika från människa till människa.

När det gäller ande och själ, handlar det om det osynliga som vi inte kan greppa med våra fysiska händer. Det handlar om tro och skapelsen , dvs. en källa varifrån allt liv kommer. Här skulle jag vilja säga att det finns surrogat/ plagiat som försöker efterrappa Guds skapelse, men blir istället ett jagande efter egen förträfflighet för att om möjligt kvalificera sig till att vinna gunst av dessa så kallade ”Gudar”

För att kunna förstå början måste vi ta bibeln som helhet och läsa den i sitt sammanhang. I detta fall handlar det om just ”Livets källa”

Jag vill hänvisa till bibelns första sida,1 Moseboken 1 hela kapitel. För att artikel inte skall bli för lång citerar jag bara vers 26:

 26Och Gud sade: »Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika; och må de råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som röra sig på jorden.”…

Lägg märke till texten hur det är skrivet:” Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika;

Vi har lärt oss från barnsben att det finns bara en Gud, texten ovan talar om ”oss” Hur hänger det ihop? Det är också det som vi hörde i söndagsskolan, nämligen: ”Treenighet”dvs. ”Gud Fader, Gud Sonen, Och Gud den Helige Anden”

Johannes som var en av Jesu lärjungar skriver i evangeliet den 1 kapitel 1-5

I begynnelsen var Ordet*, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. 2 Den samme var i begynnelsen hos Gud. 3 Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till, som har blivit till. 4 I honom var liv, och livet var människornas ljus. 5 Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”…

Varför skriver jag detta? Jo, för att hänvisa till ursprunget, för mig är ordet referens och förklaring till varför jag tror som jag gör. Det betyder att jag har aktivt tagit ställning till utifrån mitt förstånd. Med andra ord, den som vill pröva det som jag säger offentligt skall kunna undersöka det själv och pröva det som sägs och är alltså grunden till rubriken ovan.

Men vi kan inte stanna vid detta, livet måste gå vidare både lekamlig och andligt. Samtidigt måste vi använda vårt förstånd för att kunna uppfatta tron. Där har vi många exempel från Jesu utvalda apostlar som hade svårt att hänga med visa gånger när han talade om andliga ting .Men han undanhöll inte sanningen för dem utan förklarade gång på gång vad han menade. Detta är för mig en mognads fråga, man lär sig under sin livstid, förutsagt att man hämtar kunskap från källan utifrån beskrivningen ovan. Därför berättar Johannes i evangeliet hur han uppfattade Jesu undervisning under tiden han vandrade med Jesus. De andra uppfattade Jesu kunskap med några nyanser skillnad, men grundtanken lyser igenom hela bibeln och alla böcker som är nedskrivna i den. Där kommer Helige Anden in som inspiratör och vägledare för att människor skall förstå vad det handlar om. Till detta kan jag lägga till ett ord från Joh 12:46-50

Jag har kommit som ett ljus till världen, för att var och en som tror på mig inte ska bli kvar i mörkret. 47 Och om någon hör mina ord och inte tror*, så dömer inte jag honom. För jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen. 48 Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord, han har en som dömer honom: det ord som jag har talat ska döma honom på den yttersta dagen. 49 För jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig, han har befallt mig vad jag ska säga och vad jag ska tala. 50 Och jag vet att hans bud är evigt liv. Därför, vad jag talar, det talar jag så som Fadern har sagt mig.”…

Här talar Jesus om sitt ursprung och varför han kom. Han är själv ”Livets Källa” kommen för att ge människor evigt liv, när detta livet tar slut fortsätter livet i en andlig dimension där många troende satte sitt hopp till Gud, Jesus och Helig Ande. Än så länge har vi inga uppgifter hur det går till eller vad som händer när vi går över gränsen, därför att så länge vi har den  jordiska kroppen är vi åtskilda från det himmelska. Men tro och förvisning om att vi hör till livets källa från början kan ingen ta ifrån oss.

Från Joh 14:1-4, 15-18,och 26

1 Låt inte era hjärtan oroas. Ni tror på Gud, tro också på mig. 2 I min Faders hus finns många boningar. Och om det inte vore så, skulle jag ha sagt er det. Jag går bort för att bereda plats åt er. 3 Och när jag har gått bort för att bereda plats åt er, ska jag komma tillbaka och ta er till mig, för att också ni ska vara där jag är. 4 Och vart jag går, vet ni,* och vägen vet ni…

15 Om ni älskar mig, så håll* mina bud. 16 Och jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan Hjälpare*, för att han ska vara hos er för alltid, 17 sanningens Ande, som världen inte kan ta emot, eftersom den inte ser honom och inte känner honom. Men ni känner honom, eftersom han förblir hos er och ska vara i er. 18 Jag ska inte lämna er faderlösa, jag ska komma till er….

 Men Hjälparen*, den Helige Ande, som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt det jag har sagt er. 27 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er så som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte rädda.”

Känner du att det är förmycket fackspråk? Kan vara så, oroa dig inte, du behöver bara pröva inför Gud i bön  och be om vägledning. Kom ihåg att jag uppmanar dig inte till att söka en vis samfund, jag uppmanar dig till att söka Gud i din ensamhet och stillhet, helt odramatisk och naturligt. Det här med samfund kommer senare och hör till mognaden, det hör till ditt andliga hem som delas med likasinade.  Inte behöver du göra några övningar för att visa Gud att du duger. Läs gärna texten igen och ta den till dig.

/Claudio