Bilden från rolfsbild.se

Jag har skrivit tidigare om de 7 församlingar som blev utvalda av Jesus som exempel på vad det innebär att vara en församling med trohet mot Kristus.

Då skrev jag i svepande ordalag och tog med alla 7 församlingar i ett och samma artikel. Nu tänker jag   gå in lite djupare på varje församling för sig för att komma fram till vad det har för betydelse för oss idag.

Först lite bakgrund:

Börjar med Johannes som fick vara redskap för att bära fram synen han fick från Jesus och som finns upptecknad i Uppb  2:1-29

Varför blev det just Johannes uppgift att förmedla detta?

Johannes var en av de 12 apostlar, i Joh 21:20-23 kan vi läsa om den lärjunge/apostel  som var lite barnslig i beteende på ett positivt sätt.

Detta noterade också Petrus  när Jesus visade sig för apostlarna och ställde frågan till Petrus om han älskade Jesus. Johannes lutade sig mot Jesu axel och trodde att  Jesus älskade honom mest.

Hur Petrus uppfattade detta vet vi inte riktigt, däremot kan vi gissa att Johannes var yngst i skaran av apostlar eftersom Petrus hade omsorg om Johannes och undrade hur det skulle bli med honom.

Vi kan dra slutsatsen att Gud hade en annan uppgift för Johannes  på grund av hans ringa ålder.

Vi vet också av historien att det pågick en dubbel förföljelse mot de första kristna. Fariseerna  tålde inte Jesus och därför var Hans lärjungar också drabbade av förföljelsen.  Till detta kan vi lägga den största förföljelse av kristna under det första  århundrade efter Jesu födelse. Vi vet också att apostlarna började missionera först bland Judarna och sen bland hedningar som inte hade judisk börd. Det var Petrus som fick en syn från Gud i form av en korg med diverse mat och kötträtter. Apg 10:14-16  och längre ner i samma kapitel kan man läsa om Petrus kallelse att predika för hedningar. Det säger mig att apostlarna gav sitt liv i samband  med sina missions resor till folk som var ockuperade   av den Romerska makten.

Johannes  blev förvisad på ön Patmos i den Grekiska provinsen, kanske ville Romarna inte döda honom, möjligen tyckte de att han kunde tina bort på ön med motiveringen att han kunde inte göra någon skada mot någon? Hur som helst var inte Johannes förbrukad och ett hopplös fall. Herren hade en uppgift för honom i den situation han befann sig. Detta i sig en nyttig påminnelse för oss andra, det finns inga hopplösa fall för den som vill följa Jesus.

Som bekant, var det Johannes som fick skriva ner uppenbarelseboken. Jag skall inte fördjupa mig i det, utan min uppgift blir att beskriva och tolka synen som Johannes fick till det 7 församlingarna.

Dessa är då:

-Efesos

-Smyrna

-Pergamon

-Thyatira

-Sardes

-Filadelfia

-Laodikea

Alla 7 församlingar var belägna på en omkrets av 15 mil avstånd från varandra i Mesopotamien, dagens sydvästra  Turkiet.

 

Efesos församling:

Jag börjar i tur och ordning allteftersom de är nämnda i Synen från Upp 2:1-7

¹ Skriv till församlingens ängel i Efesos:

 Detta säger han som håller de sju stjärnorna i sin högra hand, han som går omkring mitt ibland de sju ljusstakarna av guld: ² Jag känner dina gärningar och ditt arbete och din uthållighet och att du inte kan tåla dem som är onda. Och du har prövat dem som säger att de är apostlar men inte är det och du har funnit dem vara lögnare. ³ Och du har haft fördrag och har uthållighet och har arbetat* för mitt namns skull och har inte tröttnat. ⁴ Men jag har det emot dig, att du har övergett din första kärlek. ⁵ Tänk därför på varifrån du har fallit och omvänd* dig och gör de första gärningarna, annars ska jag med hast** komma över dig och flytta din ljusstake från dess plats, om du inte omvänder dig. ⁶ Men detta har du, att du hatar Nikolaiternas gärningar, som också jag hatar. ⁷ Den som har öra må höra vad Anden säger till församlingarna. Åt den som segrar ska jag ge att äta av livets träd som står i mitten* av Guds paradis.

Lägg märke till hur Jesus talar till Efesos församlingen:

”Detta säger Han som håller de sju stjärnorna i sin hand”… Talet 7 är fullkomlighets tal, Han går omkring mitt ibland ljuststakarna av guld, ljusstakarna är förebild på församlingen som benämns som guld, ädelt, värdefullt. När du tänker på församlingen då tillhör du något ädelt. Församlingen är ”bruden” som Kristus led döden för, genom att vina seger i och med sin uppståndelse är Han ”Brudgummen”  i den nya förbundet.

Alla som säger att man behöver inte tillhöra en församling handlar fel, antingen av oförstånd, eller känner inte till vad församlingen symboliserar.

Herren börjar med det positiva först: ” Jag känner dina gärningar och ditt arbete och din uthållighet och att du inte kan tåla dem som är onda. Och du har prövat dem som säger att de är apostlar men inte är det och du har funnit dem vara lögnare.”  Det finns en sundhet i församlingen, vaksamhet över det som är falsk så tom falska apostlar blir avslöjade som lögnare. Församlingen har haft uthållighet och inte tröttnat när det var kämpigt. Dessutom hade Efesos församlingen  en fördel för att de hatade ”Nikolaiternas lära.  Mer om  nikolaiterna kommer längre fram om Pergamons församling.

^4” Men jag har det emot dig, att du har övergett din första kärlek. ⁵ Tänk därför på varifrån du har fallit och omvänd* dig och gör de första gärningarna, annars ska jag med hast** komma över dig och flytta din ljusstake från dess plats, om du inte omvänder dig.”

Vad menar Jesus när Han säger ”du har överget den första  kärlek”? Av egen erfarenhet kan jag berätta att det handlar om ett före och nu, dvs. när man födds på   nytt  blir man en ny skapelse i Kristus. Det gamla livet är förbi och något nytt har kommit. Genom våra beslut att följa Jesus  och begrava det gamla  i dopets grav har vi fått en andlig dimension och Den Helige Ande som bekräftar att vi tillhör Jesus och dem som bekänner sig till Honom. Rent praktiskt –köttsligt- är vi kvar i den gamla kroppen, eftersom vi lever i världen. Vi får dras med våra fel och brister och vår  jordisk kropp brytts ner, men vi är förlåtna och renade i Kristi blod. Därför finns det ingen fördömelse för dem som tillhör Kristus.

Citat från Rom 8:1-12

1 Därför finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus, som inte vandrar efter köttet, utan efter Anden.* 2 För livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig* fri från syndens och dödens lag. 3 För det som var omöjligt för lagen, därför att den var svag genom köttet, det gjorde Gud, då han sände sin Son i syndigt kötts liknelse och för syndens skull, fördömde synden i köttet, 4 för att lagens rättfärdiga krav skulle uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden. 5 För de som är köttsliga tänker på det som hör till köttet, men de som är andliga tänker på det som hör till Anden. 6 För köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. 7 För köttets sinne är fiendskap mot Gud, för det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. 8 Och de som är köttsliga kan inte behaga Gud. 9 Men ni är inte köttsliga utan andliga, om Guds Ande verkligen bor i er. Men om någon inte har Kristi Ande så tillhör han inte honom. 10 Men om Kristus är i er, så är kroppen död på grund av synden, men Anden är liv på grund av rättfärdigheten. 11 Och om hans Ande som reste upp Jesus från de döda bor i er, så ska han som reste upp Kristus från de döda också göra era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er.

12 Därför, bröder, står vi inte i skuld till köttet, så att vi ska leva efter köttet. 13 För om ni lever efter köttet ska ni dö. Men om ni dödar kroppens gärningar genom Anden, så ska ni leva. 14 För alla de som leds av Guds Ande är Guds söner

 

Där kommer Jesu uppmaning in, församlingen har tappat gnistan, Kärlek till Jesus är inte längre prioriterad. Man har egna intressen  som går förre Gud. Man ber om nåd men vill inte offra tid och ta på sig nöden för att bli Jesus lik. Den första kärleken är handlingen mot en av mina minsta säger Jesus, det som ni har gjort för dem det gjorde ni för mig. Det handlar om prioritering  i livet, är kärleken så stark till Jesus  för att prioritera det som är viktigast så som Jesus ser det?

Detta inbegriper handlingar i varje människans situation, på arbetsplatser, bland folket i samhälle osv. osv. Helt enkelt en naturlig del av livet, vilket också innebär tillkorta kommande och misslyckande. Samtidigt är viljan och motivet att göra det som är rätt i vårt medvetande. Det har inget med lagiskhet att göra, nej det är den inre kärleken och förmånen att få göra något för Jesus. Beröm och självhävdelse får vi lämna åt sidan, det är Kristus som skall synas genom oss.

Detta var budskap till Efesos, vilket gäller oss också.

 >nästa artikel>  Smyrna församlingen

/Claudio