Tänker på profeten Jona och funderar varför var han likgiltig inför uppdraget som Gud kallade honom till? Nineve staden i Mosuldalen, dagens Irak, var en stor stad på gamla testamentets tid och mycket folk bodde där. Jona var utsänd till dem för att berätta för folket om Gud som skulle ge dem en framtid och ett hopp om dessa vänder från sina onda gärningar.
Jona var bekväm och han visste att han skulle göras till åtlöje av många, men samtidigt fanns det människor som ville höra profeten och ta emot Guds ord och vända om ifrån sin onda väg. Det satt långt inne för Jona, han ville fly till världens ände istället för att ödmjuka sig och följa Guds uppmaning.
Jag känner igen mig själv i tiden som vi lever i, Guds rågångar flyttas allt längre bort från sanningen och man kompromissar med den tron att Gud skall ändra sig. Vi läser om i bibel att Gud är helig och utan helgelse får ingen se Gud, Heb.12:14
Jona trodde att han skulle få ett bekvämt liv om han lämnar allt, om Jona var medveten om att Gud inte ångrar sina gåvor och sin kallelse, trotts Jonas likgiltighet kom Gud med förmaning och tillrättavisning, ja tom med prövningar, för att Jona skall förstå att han var ämnad för kallelsen till Nineves folk.
Hur har vi det idag, märker vi inte att mörkret håller på och utbreder sig, många kyrkor gapar halvtomma och försöker uppehålla en verksamhet och trohet mot Gud och hans ord. ” I Jesaja 51:6 läser vi att jorden skall nöttas ut som en mantel och dess invånare skall dö som flugor”…
Tror knappast att vi behöver påminnas om det som vi ser dagligen inför våra ögon på alla möjliga område. Nej, jorden kommer inte bestå hur länge som helst, därför att vi läser i bibel att: ”Himmel och jord skall förgås, men mitt ord består för evig säger Herren”…Luk 21:33
Innan detta händer väntar alla troende på Kristus, att Jesu tillkommelse efter sina löften om att han kommer på samma sätt som han far upp under himmelsfärd.
När lärjungarna frågade Jesus om tecknen på den yttersta tiden kunde han ha börjat med beskrivningar av krig, jordbävningar eller hungersnöd. Ändå var det första han sa en tydlig varning: ”Se till att ingen bedrar er.” Jesus insåg att bedrägeri skulle vara det mest subtila och skadliga hotet som troende skulle möta innan hans återkomst.
Bedrägeri är inte farligt eftersom det verkar vara uppenbart ont, utan tvärtom – eftersom det verkar vara gott. Det kommer i skepnad av andlighet, hopp och löften som tilltalar det mänskliga hjärtat. Jesus varnar för att falska profeter och messias kommer att uppstå som kommer att utföra stora mirakel, så övertygande att de, om möjligt, skulle bedra även de utvalda.
Den första ryttaren i Uppenbarelseboken rider på en vit häst, vilket påminner många om Kristus, men han är i själva verket en förfalskning som bringar falsk frid. Det är bedrägeriets väsen: det är en ersättning som erbjuder en form av gudsfruktan men utan dess kraft och sanning.
Skriften säger oss att i de sista dagarna kommer det att ske ett stort avfall från tron. Detta kommer inte nödvändigtvis att hända för att Bibeln kommer att bli otillgänglig, utan för att människor inte längre kommer att kunna uthärda den. Istället för sund lära kommer många att söka lärare som ”klickar i deras öron”, bekräftar sina egna önskningar och rättfärdigar sina kompromisser.
När en person ständigt avvisar kärleken till sanningen för att njuta av orättfärdighet, inträffar det som Bibeln kallar ”villfarelsens verk”. Detta är den rättmätiga konsekvensen av mänskligt val; ett hjärta som ständigt avvisar sanningen förlorar så småningom själva förmågan att känna igen den sanningen.
En särskild fälla ligger i mirakel och maktmanifestationer. Många troende idag tror att all övernaturlig kraft är ett automatiskt bevis på Guds närvaro. Bibeln varnar dock tydligt för att falska profeter kommer att ha makten att utföra verkliga mirakel, till och med att kalla ner eld från himlen. Övernaturlig kraft garanterar inte sanningshalten i ett budskap. Den enda standarden för den troende måste förbli Guds ord.
Slutligen är bedrägeri mycket farligare än förföljelse. Förföljelse är en yttre attack som ofta tvingar den troende att vara vaksam och renar kyrkan. Men bedrägeri attackerar inifrån och ersätter i tysthet tron med en kopia av den. Den bedragna troende vet inte att han är i fara; han kanske tror att han nitiskt tjänar Gud, medan han i själva verket följer en väg som leder till fördärv.
Det är därför Jesus satte bedrägeri först – för om det lyckas neutraliserar det alla andra varningar. Att känna sanningen är det enda säkra försvaret i en värld full av lockande lögner.
Vi är kallade att leva i vaksamhet, inte fysiskt, andligt och skall ge akt på vad som händer i världen och inte minst bland Guds folk. Ta vara på din kallelse vem du än är, herren vill bruka dig i det sista tiden för att många skall hitta hem till en barnatro.
Låt Jonas exempel bli en vägledning till något gott och ett beslut som har evighets värde.
/Claudio



