Vem och vad? Som alla förstår är detta en artikel på teman  efterföljelsen  enligt Jesu ord ”Följ mig”… Kanske dyker upp frågan: Till vem talar du? Jo, jag är medveten om att många förstår inte vad jag talar om, eller, så är många inte intresserade av det, eller har svårt att tro på det som jag skriver.

Nå väl… låt oss ha respekt för varandra  eftersom vi är fria människor till att tänka och göra vad vi vill. Därför vill jag dela mina tankar till dem som undrar och har frågor hur saker och ting hänger ihop.

Vem kan identifiera sig med dagens text? För att få svar på den fråga måste vi gå tillbaka till Jesus förestående offentliga verksamhet eftersom hans ord är grundbulten för oss och alla generationers efteråt. Alla var väl inte intresserade av det, precis som människor är idag också. Nej det är korrekt därför handlar artikel inte om att tvinga någon att acceptera  Jesu ord och talet om evighet för alla har sin fria vilja till att fatta sina egna beslut.

Jag skulle vilja påstå att det handlar om kunskap och medvetande  som vi som säger oss följa Jesus kan göra det levande för dem som vill och kan begrunda det för att med prövningen av vad skriften säger ta det till sig och få en övertygelse till tro.

Vår tro och ställningstagande har inget med vår sociala status att göra, tron är inte avhängig av varken ålder, förutsatt att man förstår ”Ordet” som framförs. Det har ingen betydelse om man är kvinna eller man och inte heller om man är tjock eller small, nej det yttre avgör inte vår ställning för att ta till sig tro på Gud som uppenbarades genom Jesus som kom från Sin Fader och blev människa.

Ett exempel har vi i bibeln Predikaren som är skriven av kung Salomo: Predikaren 3: 11

” ¹¹ Allt har han gjort skönt för sin tid. Han har även lagt evigheten i deras hjärtan, utan att människan kan fatta det verk som Gud har gjort från början till slut. ¹² Jag insåg att ingenting är bättre för dem* än att vara glada och göra det goda så länge de lever.”…

Som någon märker så är rubriken ”Efterföljelsen ” dvs. det handlar inte bara om dem som redan är frälsta-troende, det handlar om oss alla. Motivet och handling är att följa Jesus precis på samma sätt som när han uppmanade vanliga människor i början på hans offentliga verksamhet att göra det.

Jesus själv utvalde till att börja med 12 apostlar just för det syfte att dessa skulle bli de första missionärer som skulle ta över hans uppdrag när Jesus for tillbaka till Sin Fader. Det handlar om uppdrag från Gud själv att göra Jesus, Messias-Frälsaren känd och berätta om ett liv för evighet där livet fortsätter i en annan dimension.

Vad innebär att följa Jesus? Ett exempel finner vi i Luk 5:1-11

” ¹ Och det hände, när han stod vid sjön Gennesaret, att folket trängde sig inpå honom för att få höra Guds ord. ² Och han såg två båtar vid sjöstranden, men fiskarna hade gått i land och höll på att rengöra näten. ³ Då steg han i en av båtarna som tillhörde Simon och bad honom att han skulle lägga ut lite från land. Sedan satte han sig ner och undervisade folket från båten. ⁴ Och när han hade slutat att tala, sa han till Simon: Lägg ut på djupet och kasta ut era nät till fångst. ⁵ Då svarade Simon och sa till honom: Mästare, vi har arbetat hela natten och ingenting fått, men på ditt ord vill jag kasta ut nätet. ⁶ När de hade gjort detta fick de en så stor mängd fiskar att deras nät gick sönder. ⁷ Och de vinkade till sina kamrater i den andra båten att de skulle komma och hjälpa dem. Och de kom och fyllde båda båtarna, så att de började sjunka. ⁸ Då Simon Petrus såg detta föll han ner vid Jesu knän, och sa: Gå bort ifrån mig, Herre, för jag är en syndig människa. ⁹ För han och alla dem som var med honom hade slagits med häpnad över den fångst av fisk som de hade fått, ¹⁰ likaså också Jakob och Johannes, Sebedeus söner, som var tillsammans med Simon. Då sa Jesus till Simon: Frukta inte. Härefter ska du fånga människor. ¹¹ Och när de hade dragit upp båtarna på land lämnade de allt och följde honom.”…

Den understrukna texten handlar om dialogen mellan Simon, en av fiskarna i brödraskaran som senare blev Petrus. Jag tar med detta för det belyser tro och tvivel, och ger samtidigt en uppmaning till handlande på Jesu egen befallning att ta till sig hans ord.

Här visar Jesus att löfte som han ger och som vi har med oss i bibeln håller, samtidigt blir ordet en rannsakande tillfälle för en själv. Som människa är man liten och sårbar, genom tro och efterföljelsen får man uppleva Guds ingripande. Detta är särskilt viktigt att vi har i minnet vem som skall ha äran, annars kan detta skapa en tro att vi skulle vara Gudar vilket är fel.

Något annat som vi lägger märke i texten, Simon(Petrus) var tveksam till Jesu befallning för han förlitade sig på sin egen erfarenhet, ganska snart märkte han att varken han eller hans bröder hade något att förlora. ” På ditt ord vill jag kasta ut nätet.”

Hur det gick läser vi där ovan, lägg märke till att fiskare fick inga löfte om A-kassa, det fanns inga försäkringar på den tiden heller, förstå mig rätt, allt detta är bra, låt oss söka först Guds rike och hans rättfärdighet  genom bön och saktmod, så skall allt det andra i vardagen lösa sig  för dem som är villiga att älska Jesus.

Skall alla vara fiskare för att följa Jesus? Nej naturligtvisst inte, vi läser i 1 Kor 7:20 ”Var och en förblir i den ställning som man har blivit kallad från början”… Med andra ord har vi olika uppgifter i samhälle och våra församlingar efter den mångfald för att ara varandra till tjänst och som Guds redskap.

Vad Guds rike är får jag återkomma i en artikel för sig, slut för idag.

/Claudio

Dagens tema är ”Förlorad och återfunnen” och då vill jag passa på och fråga: Vad söker du, om jag får vara lite personlig?

Jag refererar till mitt liv när jag som ung gav mig ut i världen och var ännu i tonåren. Att jag vågade, kanske någon undrar? I sanningens namn var väl inte så konstigt, min bror som inte lever har varit här i Sverige ett antal år tidigare och han skulle ta hand om mig tills jag kunde stå på egna ben.

Det blev inte så det året 1968, jag var för ung för att kunna stanna i Sverige, trotts att brorsan skulle garantera mitt uppehälle. Det blev bara 3 månader här då. Året därpå gjorde jag ett nytt försök för att komma till Sverige som emigrant, det gick inte det heller.

Men tillfället kom några månader senare när jag minst förväntade mig. Då blev jag mottagen i flyktingförläggningen i Italien för att den vägen komma som emigrant och vara hos brorsan. Föga anade jag att vägen till Sverige skulle bli utdragen genom diverse processer i Italien där jag byteplats med olika städer från norr till söder, med Neapel som längsta stoppet på 4 månader.

Nå väl jag kom till Sverige med brorsans garantisedel att han skulle försörja mig tills jag kunde stå på egna ben. Själva transportsträckan tog inte mer än 2,5 tim från Roms flygplats till Bultofta i Malmö. Det var skillnad att komma till Sverige då jämfört med sommaren året förre. I Neapel och Rom var det ca 15 grader varmt, medan Malmö var insnöad redan och värre skulle det bli när transporten fortsatte mot det småländska skogarna där jag och ett antal 40 st skulle få vår inackordering. Klockan blev närmare 24 på kvällen och temperaturen visade på ca 20 minus.

Men för att komma till dagens tema: Vad har detta med min sökning att göra? Som ung bär man med sig sina frågor och undran. Dessutom var jag uppväxt i det Katolska samfundet vilket det blev ett tvivel i mitt liv så jag försökte lägga åt sidan det mesta som handlade om tro och eviga ting. Jag ville leva livet, vad detta skulle vara, nöjen och ungdoms moderniteter upptog mitt sinne. Tron fick komma i andra hand med det lilla frö som jag hade inom mig.

Det sägs att smålänningar är mycket religiösa människor? Jag kan inte bekräfta det, men förstod långt senare att vi som kom som flyktingar till Gnosjö var föremål för förbön av människor som tog hand om oss. Med tiden skapade detta en sökning efter mening med livet och Guds gemenskap som jag grunnade på hur jag skulle få tag på.

Under min ungdomstid träffade jag troende människor och fick förklarat för mig vad tron betydde för dem. Jag insåg att detta var bara för några utvalda och jag var inte en av dem. Men sökning och behovet släppte inte, dessutom möte jag motgångar i livet och undrade var skulle jag hamna om jag dör?

Efter en tid och oro i kroppen bestämde jag mig för att söka bikt i den katolska kyrkan i Göteborg. Blev det någon skillnad, fick jag frid? Nej livet fortsatte i samma hjulspår, men… du måste föddas på nytt, står det i bibeln som min närmaste sa till mig.

Det här begriper jag inte, hur skall det gå till, katolikerna förespråkar goda gärningar för att komma till Gud, och min närmaste säger att jag får läsa bibeln. Kanske kan jag göra det tänkte jag, det kan inte bli sämre. Sagt och gjort, läste på måfå i någon av evangelierna men förstod inget av det som jag läste om. Istället tänkte jag som så: Om Gud finns då kan han förvandla mitt liv och ge mig tro, men jag viste inte hur jag skulle göra för att få det.

Du kan väl be, åter igen min närmaste, jo då, hur gör man det? Fader vår kunde jag utantill, men jag ville forma en egen bön som var uppriktig och ärlig för jag var en sökare. Den speciella dagen i slutet på januari i mitten på 70 talet var jag mogen och böjde mina knän i sovkammare där jag formade min bön till Gud att jag ville bli förvandlad och fri från allt som band mig och var mig till hinder för gemenskap med Jesus.

Jag upplevde en bokstavligt förvandling i mitt liv, det blev en vändning i mitt handlande, ordet som jag läste i bibeln tidigare blev nu ljuset och vägledning. Jag var född på nytt och började staplande vandra vidare med tron som var så liten. Jesus hittade mig och gav mig nåd att bli förvandlad för att vara hans redskap, det var detta jag bad om och därför läser du detta.

Till sist en referens till bibeln, Lukas 15:3-7 bifogar jag dagens ord:

” Då berättade Jesus denna liknelse för dem och sa: ⁴ Vilken man bland er, som har hundra får och förlorar ett av dem, lämnar inte de nittionio i öknen och går och letar efter det som är borta tills han finner det? ⁵ Och när han har funnit det, lägger han det på sina axlar med glädje. ⁶ Och när han kommer hem, kallar han samman sina vänner och grannar och säger till dem: Gläd er med mig, för jag har funnit mitt får som var förlorat. ⁷ Jag säger er, att på samma sätt ska det bli större glädje i himlen över en syndare som omvänder* sig, än över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.”…

 Är du en sökare som jag var, må hända kanske lika okunnig om andliga spörsmål, ta tillfälle i akt, tag Jesu egna ord på allvar och sök honom med innerlig bön. Nej du måste inte uppfylla vissa regler för att komma till Jesus. Han ger dig sin nåd och sin frid för att gå vidare i tro.

/Claudio     

Är detta svårt att ta till sig? Kan vara det och därför kräver en förklaring och saker och ting är mellan det jordiska-oss och den himmelska som i månt och mycket övergår vårt förstånd.

Låt mig börja med Guds rike först: Vad är det, och hur uppfattar vi människor det. Tänk så här: Ande kropp, och själ. Kroppen är det synliga och fungerar i genomsnitt ca 80 år i bästa fall. När kroppen återbördas till jord i samband med döden övergår själen i en annan dimension som är av evighet. Ande är en brygga mellan det eviga och det jordiska för att vi skall förstå och inhämta kunskap om det som vi inte ser eller kan få tag på, men som vi får en övertygelse om när vi med våra motiv beslutar oss att bejaka det som är skrivet i Guds ord.

Kunskapens källa är därför Guds ord/bibel inspirerad av Guds Ande för att alla som söker skall finna sanningen i Ordet. Därför var Evangelisten Johannes mån om att beskriva i den första kapitel vad det är frågan om. Han blev själv utvald tillsammans med de andra 11 apostlar som redskap att berätta om Jesus som föddes som människa kommen från Gud.

Joh. 1:1-5

” ¹ I begynnelsen var Ordet*, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. ² Den samme var i begynnelsen hos Gud. ³ Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till, som har blivit till. ⁴ I honom var liv, och livet var människornas ljus. ⁵ Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”…

Från 1.14-15 läser vi följande:

” ¹⁴ Och Ordet blev kött och bodde* bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har av Fadern, full av nåd och sanning. ¹⁵ Johannes vittnade om honom och ropade och sa: Det var om honom som jag sa: Han som kommer efter mig är förmer än mig, eftersom han var före mig.”…

Detta kan vi läsa om och förstå ganska bra, men hur skall vi förstå vad Guds rike är? I början när Jesus möte folket genom sina predikningar från plats till plats var det många som undrade vad han menade när han talade om Guds rike i alla sina liknelser.

Inte ens apostlarna hängde med riktigt trotts att Jesus förklarade gång på gång vad Guds rike är. Vi andra är i gott sällskap, det som vi inte ser eller kan få tag på har vi därför svårt att ta till oss och ännu mindre föreställa oss Guds rike. Återigen får vi gå tillbaka och läsa om det som står skrivet i bibeln och med ärligt motiv fråga i bön till Gud om vishet att förstå det.

Apostlarna hade Jesus hos sig fram till hans himmelsfärd så han kunde undervisa dem och leda dem fram till sanningen. Men Jesus gav dem sitt löfte innan han for tillbaka till Sin Fader att han inte skall lämna dem ensamma. Låt oss därför läsa om det i samma evangelium enligt Johannes från

kapitel 14:15-18

” Om ni älskar mig, så håll* mina bud. ¹⁶ Och jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan Hjälpare*, för att han ska vara hos er för alltid, ¹⁷ sanningens Ande, som världen inte kan ta emot, eftersom den inte ser honom och inte känner honom. Men ni känner honom, eftersom han förblir hos er och ska vara i er. ¹⁸ Jag ska inte lämna er faderlösa, jag ska komma till er.”…

Därför firar vi ”Pingstdagen” när Den Helige Ande kom över de troende som samlades i en sal i Jerusalem efter Jesu himmelsfärd.

Av texten ovan förstår vi att den som inte vill, av någon anledning ta detta till sig går miste om den kunskapen som ger vishet om det himmelska. Frågan vad Guds rike är har inte besvarats än låt oss därför ta nästa referens i bibeln och Jesu egna ord när han förklarar Guds rike:

Luk 17:20-22

” Och när han blev tillfrågad av fariseerna när Guds rike skulle komma, svarade han dem och sa: Guds rike kommer inte så att man kan se det med ögonen. ²¹ Inte heller ska man kunna säga: Se, här är det, eller: Se, där är det. För se, Guds rike är inom er.”…

Guds rike är Frid i själen, en övertygelse om det som man inte ser men ändå känner förtröstan i tillvaro om något som kommer efter detta liv. Guds Ande vittnar med vår ande att vi är förlåtna och älskade som Guds skapelse. Vi är också vittne precis som apostlarna var, med den skillnaden att Jesus inte är med oss fysiskt utan med Sin Ande som vittnar med vår ande att vi tillhör det himmelska när den jordiska avslutas här.

Vi är inte utan hopp här på jorden heller, trotts att vi lever åtskilda genom vår jordiska kropp. Gud har tänkt på allt genom sin frid.

Genom Guds löfte att använda bönen och be om vägledning så får vi hjälp att hantera både med och motgångar.

Till sist några påstående som vi kan höra ibland när vi talar om Guds rike! Ja… det är gott och väl med det du säger, men jag kan inte tro, jag är inte god nog för det. Eller så tycker man att Gud bryr sig inte om en människa.

Låt mig säga så här till er alla: Vem är god för Guds rike? Har inte alla blivit gjorda till synd genom den första människa, ”arvsynd” ? Tänkt vilken kärlek Gud visade sin skapelse när Han sände Sin Egen Son i världen för att berätta om Guds rike och ett hem därovan. Men kärleken fick sin höjd när Guds Son själv gick genom lidande och död bärande alla våra synder, fel och brister för att genom sin uppståndelse skänka oss evigt liv genom TRO på det som han har gjort.

Människa blir rättfärdig genom att bejaka detta och tro på evangelium. Betyder det att man kan leva hur som helst därefter? Nej, det är inte riktig så, tron förpliktigar, men det blir inte som ett måste utan blir genom tacksamhet och kärlek till Jesus för att han skall få era för det.

Slut för idag

/Claudio

Det handlar om tro förstås, inte tro på vad som helst, det handlar om evangeliet som är enkel, eller borde vara enkel för varje människa som ”vill” ta den till sig. Det handlar också om oss alla när vi förmedlar evangelium, att vi är tydliga och förklarar det på ett enkelt sätt, istället för att gå omvägar för att kränga ord med långa utläggningar där människor vänder på klacken därför att det blir så krångligt och svårt.

Nu handlar det inte bara om enkelhet, det handlar om evighet, en eftertanke redan nu. Ja, jag respekterar alla som inte vill tro på ett evigt liv, man skall inte tvingas till det om man inte har behov att tänka efter.

Jag var också i den situation när jag var ung, mitt liv gick ut på att hinna med så mycket annat därför hade jag inte tid att tänka på evigt liv. Dessutom hade jag ingen kunskap om det trotts att jag borde förstått något av det genom min uppväxt tid.

Ändå kan jag se tillbaka på min ungdom som ett bönebarn där andra människor som hade kunskap och tro på ett liv efter det jordiska, var måna om att kunskapen skulle komma mig till del och en dag skulle jag stanna upp och tänka på det som en realitet.

Så… vad hände då? I sanningens namn var jag inte så gammal, ca 23 år och tyckte att det måste finnas något mer i livet förutom den ständiga jagande efter nöjen och självförverkligande. Ja, ni som har möjlighet att läsa någon av mina böcker kan säkert förstå det lite utförligare hur jag hamnade i behov av Guds längtan och Hans Frid.

Jag skall bara lite kort upprepa mig varför just jag hamnade bland troende folk. Att vara föremål för förbön hos andra människor är något stort. Jag förstod inte det då och gjorde mig lustig från och till över det, dessutom förstod jag inte innebörden av det.

Min längtan och behov var havet och livet runt det, kanske inte så konstigt att jag hamnade i det miljö? Där levde människor präglade av hårt liv som havet gav, fiskare och förvaltare av fångsten som dessa människor livnärde sig på. Detta skapade behov av tro och en längtan efter frid och ro hos människor i havsbandet. I början kallades de troende för ”läsare” kanske lite konstigt för mig som kom från ett främmande miljön och kultur.

Läsare, tänkte jag, hur går det ihop? Nja… det blev inte så dramatisk som jag trodde, snarare fick jag lära känna folket på ön som varma och enkla människor som visade på gästfrihet och kärlek till en främling som jag var. Så här efteråt förstår jag att dessa praktiserade den enkla Guds tro i vardagen  som skapade nyfikenhet hos mig, det fanns något hos dem som tilltalade mig och som jag sökte.

Efter lite tvekande besökte jag deras Gudstjänster och såg en glädje och hängivenhet i deras sånger och musikanternas medryckande glädje när det spelade och gav uttryck för sin tro. Det här ville jag ha, men var jag kvalificerad för det? Nej, tänkte jag, jag passar inte in där, var tanken, men så kom predikanten upp på talarstolen och predikade från en tjock bok och läste högt var som var skrivet.

Nog har jag deltagit i gudstjänster hemma i byn när jag var yngre, jag var tom medhjälpare till prästen i Katolska kyrkan, konstigt, sånt har jag inte upplevt hemma som ung. Jo då, prästen läste från bibeln också men jag begrep inte mycket av det som han läste, det kanske var för mycket begärt att en tonåring skulle förstå det?

I sanningens namn förstod jag inte heller vad predikanten läst heller, dock var det något som tog tag i mig, han pekade mot sitt hjärta och talade om evighet. Den atmosfär som fanns i kyrkan på ön blev en tankeställare för mig, det var som om jag vaknade upp ur sömnen och ordet gjorde sig påmind i mitt medvetande: ”Var skall du hamna om du dör”? Kanske inte så konstigt i mitt fall eftersom jag låg på hjärtavdelning på ett stort sjukhus och trodde att det var fel på mitt hjärta. Då kom också påminnelsen till mig när en läkare i Italien konstaterade att jag hade hjärtat på fel ställe. Detta har följt mig många år i livet och jag kan inte begripa än idag hur läkaren kunde säga något så dramatisk till en ung man?

Men inget ont som inte har något gott med sig, jag gick en tid och bar på både längtan och syndanöd i mitt liv, funderade på Gud och evighet och så småningom bestämde mig att jag ville följa Jesus så som jag hört att apostlarna gjorde när Jesus kallade dem. Det tog tid för mig, men till sist beslutade jag att söka Gud i bön för att få ett avstamp i livet till något nytt.

Jag fick frid och ro i själen, dessutom fick jag längtan och behov av att läsa vad som står skrivet i bibeln och så småningom förstod jag att själen måste ha näring för att tron skall bevaras.

Skickar med ett ord från Predikaren 3:10-11

” Jag har sett den möda som Gud lagt på människorna att sträva med. ¹¹ Allt har han gjort skönt för sin tid. Han har även lagt evigheten i deras hjärtan, utan att människan kan fatta det verk som Gud har gjort från början till slut. ¹² Jag insåg att ingenting är bättre för dem* än att vara glada och göra det goda så länge de lever.”…

/Claudio

Vad menar vi när vi talar om nåd och tro? Hur hänger detta ihop?

Gud vill att alla skall komma till himmelriket, då är frågan vad är himmelriket? Det handlar om en värld efter döden och en tro som inte bygger på prestationer. Gud är rättvis och vill att alla människor skall komma till himmelriket när det jordiska livet tar slut.

Men alla människor kommer inte dit, varför? Detta vill jag förklara på ett enkelt sätt, det handlar om en gåva att tro. Men det finns många så kallade gudar, hur skall man veta vad som är sant och falsk?

Låt oss börja från början: Johannes evang. Kapitel 1: 1-4

” I begynnelsen var Ordet*, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. ² Den samme var i begynnelsen hos Gud. ³ Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till, som har blivit till. ⁴ I honom var liv, och livet var människornas ljus.”…

Det finns 4 evangelier i bibeln, Matteus, Markus, Lukas och Johannes, den sistnämnde var dessutom apostel utvald av Jesus tillsammans med 11 andra som skulle axla ansvaret efter Jesu himmelsfärd, till att berätta om Jesu egna liv som dessa har varit med om och lärt sig genom Jesu undervisning.

Jag går inte in på gamla testamentet för det blir mycket att skriva om och säkert tröttsamt för er läsare med så mycket text. Vill bara påpeka att gamla testamentet har inte förlorat sin betydelse som en del ville påstå. Vi har profeter och exempel i gamla testamentet som vi kan hämta inspiration på hur livet var på den tiden och gemenskap i tro på Gud.

Som bekant bygger gamla testamentet på ”laggärningar ” för att sona sina synder inför Gud. Det är således Guds ord det också med förbehåll att Jesus själv fullbordade försoning när han blev människa, och gick in i döden för att genom sin uppståndelse garantera evigt liv åt dem som tror på hans gärning.

Från vers 9 i samma kapitel läser vi följande:

” ⁹ Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor som kommer in i världen. ¹⁰ Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. ¹¹ Han kom till sitt eget, men hans egna tog inte emot honom. ¹² Men så många som tog emot honom, åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.”…

Understruket handlar om en vilja att tro på det som evangelisten Johannes beskriver. I förläggningen handlar det om att någon som har kommit till tro på det som Johannes, Jesu lärjunge beskriver, generationer genom sekler, tog fasta på och genom bön sökte vishet och övertygelse för att kunna tro på ”Ordet”

Detta handlar om gåvan att ta till sig tro som någon har berättat om, en gåva som Gud ger till alla människor, men alla kan inte eller vill inte ta emot dem av olika orsaker. Om vi som människor kommer med en gåva till en medmänniska och denne förkastar gåvan av någon anledning, självklart blir gåvogivaren ledsen och bedrövad.

På samma sätt är det med Guds gåva till alla människor, givet av stor kärlek och viljan att alla skall komma till himmelen. Men Gud tvingar sig inte på vår vilja därför att alla är skapta med sin egen integritet för att fatta egna beslut utifrån den kunskap som man har för handen.

Nästa referens från samma kapitel, från vers 14-18

” ¹⁴ Och Ordet blev kött och bodde* bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har av Fadern, full av nåd och sanning. ¹⁵ Johannes vittnade om honom och ropade och sa: Det var om honom som jag sa: Han som kommer efter mig är förmer än mig, eftersom han var före mig. ¹⁶ Och av hans fullhet har vi alla fått, och nåd utöver nåd. ¹⁷ För lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. ¹⁸ Ingen har någonsin sett Gud. Den enfödde Sonen*, som är vid Faderns bröst, han har förklarat honom.”…

Detta är berättelsen om Jesus som blev människa och Gud-Människosonen  som visade på Guds kärlek till ett evigt liv och en frid med hopp genom tro redan här.

Du far med propagandan har flera sagt till mig genom åren? Min fråga är då: Var ligger propaganda i detta? Jag berättar därför att jag har vandrat med detta i över 50 år och vet att det håller vad man än möter i livet.

Dessutom uppmanar jag inte någon människa att ansluta sig till ett vist samfund. Jag uppmanar människor att läsa evangelier och bibeln och ta vara på kunskapen för att sen bära fram det inför Gud. Samfunds anslutning får komma senare som behov av gemenskap med dem som delar samma tro.

”Tron kommer av predikan, men predikan genom Kristi ord ”men beslutet är alltid den enskildes. Jesus var tydlig när han vandrade på jorden och önskade att alla skulle ta emot hans ord. Så blev det inte varken då eller nu med respekt för människans fria vilja.

Jesu kom inte till världen för att döma människor, han kom med frälsningens budskap och ett utgivande liv i kärlek för att rädda alla som vill ta emot gåvan genom tro.

/Claudio

Alla vet vi att man kan slira med sanningen beroende på vad man vill få fram. Dessutom kan sanningen sägas på många sätt och berätta helt annat än vad man tänker sig.

Mitt motiv är att berätta sanningen så som jag såg den från början, därför kan rubriken ovan uppfattas på ett annat sätt av andra.

Rubriken kunde lika gärna sättas som ”överandlig eller ljummen”… Nu tar du allt i någon tycker?

Fortsätt och läs vidare om det är så? Själv anser jag inte att det är min uppgift eller mandat att döma någon, låt oss därför ta Jesu egna ord på allvar istället och stanna upp inför ”ordet” och exempel om hur han gjorde när han talade och bemötte både apostlar och människor som lyssnade på honom.

Får återkomma till min berättelse när jag blev ”frälst,” förresten ordet kräver en förklaring, alla kanske uppfattar inte vad det betyder? Det gjorde inte jag i början heller, så låt mig komma från början:

I den mekaniska verkstaden som jag var anställd hade jag en fin människa som var arbetsledare/verkmästare och vi hade utvecklat en fin vänskap, kanske på grund av att jag var så ung där jag jobbade och behövde lite vägledning i min yrkesroll.

Efter några år i firman fick jag mer och mer förtroende av både honom och personalen trotts min unga ålder. Så blev jag frälst den dagen i slutet på januari 1974, ja hur gick det till det vet de flesta redan därför vill jag inte upprepa mig.

Nästa dag berättade jag detta för både Pär och övriga kamrater som tog allt med ro: Ja ja, det går snart över tyckte några, medan andra ryckte på axlar, nå ja lillen, som jag kallades då får göra som han vill.

Pär-vaktmästaren däremot tyckte nästan synd om mig, han såg en liten spinkig människa framför sig, kanske tänkte han att det fanns inte mycket bakom skalet på 21 åringen så han ville komma med goda råd. Alltid något, men det fanns en hake? ”Lillen” du behöver inte vara så religiös, att du har en Guds tro är ok, men försök att hålla det på en lagom nivå?

Låt oss vara tydliga: Vad är lagom nivå? Vad betyder tron på Gud och Jesu för att det skall vara lagom?

Om jag ville bli frälst så var det första kriteriet att det skall hålla, jag menar, jag var ganska trött på att konfronteras av diverse religioner i då tidens Göteborg. Varför skall jag behöva bli frälst när jag var uppväxt i det Katolska samfundet? Skulle ”gräset vara grönare på andra sidan?” Nej det förstod jag ganska tidigt.

Dessutom, var jag van vid frihet, varför skall jag låta mig bindas av diverse förbud  och göra mitt liv till tvång? Nej det gick inte ihop. Jo då, jag var en sökare och var medveten om att om det finns en Gud som har skapat allt, varför skall det vara så svårt att förstå hans existens?

Här är själva kärnan till dagens artikel, därav också rubriken ovan som jag vill förklara på ett enkelt sätt.

Börjar med att vara religiös:    

Pär hade rätt när han försökte tillrättavisa mig som han gjorde, det var dock från hans egen horisont. Han gick säkert i kyrkan och lyssnade på andliga sånger, men jag frågar utan att det skall vara dömande: Kände han sanningen så som Jesus framställde den i verkligheten? Den fråga får bli obesvarad därför att jag kan inte fälla omdöme om det.

Vi måste ändå gå vidare och ställa frågan: Varför blev det så  många krig genom sekler i religionens namn? Ingen är undantagen här, varken protestanter eller katoliker, alla andra lämnar vi därhän. Om det är så att Jesu ord hade betydelse för dessa då handlade människor tvärt emot ordet och var kristna bara till namnet.

Ja men vi som går i kyrkan ger allmosor och bryr oss om det svaga, skall vi stämplas som kättare? Självklart inte, det är därför jag skriver den här artikel och hänvisar till Jesu ord och handling.

Vad menar du att vara överandlig kanske någon frågar?

Jo då det finns såna också som anser sig komma längre i det andliga livet och en del tycker att de är förmer än andra. Jesus konfronterade fariséerna därför att dessa gav uttryck att äga hela sanningen, bokstavstrogna men ville inte veta av Guds kraft.

Det var så fint att synas bland folket i sina vackra kläder och bli prisade av människor för deras duktighet. Tyvärr stängde dessa dörren till Guds evighet, det var falska profeter.

Vad betyder att vara Jesu efterföljare:

Här vill jag gärna ta ett ord från profeten Elia när han var med om stora under med Bals profeter. Vad var det som hände? Den som vill kan läsa om det i 1 Kungaboken 18 och 19

Profeten Elia var inte mer än någon annan, men hans gåva var att han fick kallelsen att vara Guds sändebud/profet i det gamla testamentet. Han fick vara med som redskap att Gud handlade på övernaturlig sätt för att förhärliga sitt namn inför falska profeter.

Hur gick det för Elia sen då? Han fick en dom över sig från drottning Isebel att han skulle dödas för det som han fick medverka till, här måste vi få klart för oss att när Gud verkar så försöker satan göra detsamma och använda människor som inte bekänner sig till Kristi kors och hans försoning.

Elia som var med en sån härlighet från Gud blev så rädd så han gick och gömde sig. Borta var det som han var med om och istället kom en vardag in i hans liv, ja faktisk en påminnelse om att vi människor är just bara människor och inga Gudar. Någon överandlighet hade inte hjälpt Elia vilket han snart blir varse om. Han var så svag så han önskade sig döden.

Sina gåvor och sin kallelse kan Gud inte ångra läser vi i Romarbrevet 11:29

Vad gör man då när allt kraft är borta, inspirationen och kanske ledarskap eller andra uppgifter är borta i församlingen(ar)?

Psalm 46:11  ”Bli stilla och besinna att jag är Gud”… läser vi”…

Hade Elia glömt det? Det vet vi inte? Trodde han att Gud skulle komma på ett särskilt sätt? Ja det gjorde han… Hur är det i våra samfund idag? Tror vi att Gud kommer bara så som vi förväntar oss i våra mänskliga tankar? Läsaren får själv svara för det.

Elia själv trodde att Gud skall komma genom åska och blixtar, eller så skulle Han komma genom oväder och stormar, kanske genom eld och vatten? Alla dessa exempel fick Elia erfara men Gud var inte där. Han kom till Elia genom en stilla susning när det blev lugnt och mottagligt i hans innersta.

Ja så handlar Gud med oss, han brukar oss och ger oss nåd för varje tillfälle, men Gud är inte alltid i höga rop, han är inte alltid i diverse beteende, han kommer till oss på många olika sätt.

Skall skicka med ett ord från Jesus själv Matteus 11:28-30

” ²⁸ Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, och jag ska ge er vila. ²⁹ Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat, och ni ska finna ro för era själar. ³⁰ För mitt ok är milt, och min börda är lätt.”…

Detta sammanfattar hela evangelium och nåden att få tro och komma till Jesus för att bli frälst och få evigt liv. Det börjar med några steg medan tro växer, Guds ord ger inspirationen, precis som för Elia när han skulle äta, metafor för den andliga maten, för annars blir vägen för lång och risken att man går vilse.

/Claudio

Uppdaterad 26 april

Jag kan inte minnas att jag skrev så mycket om bön tidigare, ändå är det ett  viktig område. Därför tänker jag skriva lite mera utförlig vad bön är och vad den har för betydelse i våra liv.

Att bön är ”samtal med Gud” förstår de flesta, däremot vad den har för praktisk betydelse är det svårare att greppa för många. Jag kommer citera från några bibelställen som referens till det som jag ville lyfta fram, framförallt skall vi ta Jesu exempel på hur han gjorde och varför.

Från 1 Samuels boken 1:9-16

” ⁹ Sedan de hade ätit och druckit i Silo, reste sig Hanna och gick till Herrens tempel, där prästen Eli satt på sin stol vid dörren. ¹⁰ Hon var djupt bedrövad och började be till Herren under häftig gråt. ¹¹ Hon gav ett löfte och sade: ” Herre Sebaot, om du vill se till din tjänarinnas lidande och komma ihåg mig och inte glömma din tjänarinna utan ge henne en son, då skall jag ge honom åt Herren för hela hans liv, och ingen rakkniv skall komma på hans huvud.”

¹² När hon länge bad inför Herren, gav Eli akt på hennes mun. ¹³ Hanna talade i sitt hjärta, och bara hennes läppar rörde sig, men hennes röst hördes inte. Då trodde Eli att hon var drucken. ¹⁴ Därför sade han till henne: ”Hur länge skall du bära dig åt som en drucken? Se till att ruset går av dig!”

¹⁵ ”Nej, min herre”, svarade Hanna, ”jag är en hårt prövad kvinna. Vin och starka drycker har jag inte druckit, men jag utgöt min själ för Herren. ¹⁶ Tag inte din tjänarinna för en dålig kvinna, det är på grund av min stora sorg och smärta som jag har talat ända till denna stund”

Tänk hur det kan bli, tom våra närmaste kan missförstå oss och uppfatta att vi beter oss som om vi har mist förståndet. Varför blir det så?

Mitt svar på det är att människor förväntar sig att man skall bete sig på ett speciellt sätt beroende på i vilket fack dessa placeras. Jag skulle vilja avdramatisera detta, det handlar inte om teater spel eller en uppvisning hur man utformar sin bön.

Det handlar om hjärtats inställning till längtan och behov frammanad i ärlighet och i början en liten tro som gör att man vågar uttrycka sig så som man känner sig mest bekväm med.

Detta gäller den personliga bön som inte är beroende av varken plats eller tid. men av praktiska skäll, för att man skall få avskildhet och ro bör den inte vara i miljöer där det finns mycket surrande och störande röster.

Först några andra exempel gäller enligt punkterna nedan.

1. Personlig bön
2. Gemensam bön
3. Unisont bön

Utifrån detta skall vi se betydelse av bönen. Därför tar vi som första exemplet  Matteus 7:7-11 där Jesus undervisar själv om bönen.

” ⁷  Fortsätt be, så ska ni få. Fortsätt söka, så ska ni finna. Fortsätt bulta på, så ska dörren öppnas. ⁸  För den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar på ska dörren öppnas. ⁹  Vem av er skulle ge sin son en sten om han bad om en bit bröd? ¹⁰  Och vem skulle ge honom en orm om han bad om en fisk? ¹¹  Ni vill alltså ge goda gåvor till era barn, trots att ni är syndare. Tänk då hur mycket mer er Far i himlen vill ge det som är gott till dem som ber honom om det!”…

Detta är alltså den personliga bönen och då infinner sig frågan hur eller  vad skall man be om? Nästa exempel och bibelcitat från Jesus:

Matteus 26:36-42

”³⁶ Sedan gick Jesus med dem till en plats som heter Getsemane, och han sade till lärjungarna: ”Sitt här, medan jag går dit bort och ber.” ³⁷ Han tog med sig Petrus och Sebedeus båda söner. Ängslan och ångest kom över honom, ³⁸ och han sade till dem: ”Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna kvar här och vaka med mig.” ³⁹ Och han gick lite längre bort, föll ner på ansiktet och bad: ”Min Fader, om det är möjligt, låt denna kalk gå ifrån mig. Men inte som jag vill utan som du vill.”

⁴⁰ När han kom tillbaka till lärjungarna och fann att de sov, sade han till Petrus: ”Kunde ni då inte vaka en kort stund med mig? ⁴¹ Håll er vakna och be, så att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt.” ⁴² Sedan gick han bort för andra gången och bad: ”Min Fader, om denna kalk inte kan tas ifrån mig, utan jag måste dricka den, så ske din vilja.”

Detta är tillfället då Jesus skulle gripas och överlämnas åt sitt lidande och död. Man kan väl säga att det var en situation av nöd och han kände behov att bli styrkt och få kraft för att kunna möta det som väntade honom.

På samma gång är det också ett exempel till oss hur vi skall be när nöden kommer. Det kan vara sorg när någon anhörig har lämnat oss, eller svåra besked om sjukdom, eller något annat som känns övermäktig i situationer vi råkade hamna i.

Ett annat exempel är Jesu förberedelse inför hans offentliga verksamhet när han drogs sig undan för att fasta och be i 40 dagar. Av utrymmes skäll skall jag inte citera texten, den som vill kontrollera att det är så kan läsa det i Matteus 4:1-11

Detta är också ett exempel till oss när vi står inför svåra beslut får också vi förbereda oss genom bön och säga till Gud som är vår Fader, hur vi har det och vill ha hjälp med det som vi står inför.

När vi läser evangelierna märker vi gång på gång att Jesus drog sig undan för att i sin ensamhet be till sin Fader.

Jag nämnde ovan om gemensamma bönen, detta finner vi i Johannes evangeliet 17 kapitel där Jesus samlade sina lärjungar och bad för dem för att det skall bli bevarade i tron och ta efter honom som förebild för andra människor. Den som vill veta mera kan läsa hela kapitel, själv vill jag citera från vers 18-23

” ¹⁸ Liksom du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen. ¹⁹ Och jag helgar mig för dem, för att de skall vara helgade i sanningen.

²⁰ Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord^[a] kommer att tro på mig. ²¹ Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig. ²² Och den härlighet som du har gett mig har jag gett dem, för att de skall vara ett, liksom vi är ett: ²³ jag i dem och du i mig, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och har älskat dem så som du har älskat mig.”…

Detta sammanfattar det mesta om bönen och dess betydelse. Jag skall strax avsluta dagens artikel, men för tydlighets skull skall jag nämna om hur man skall be rent praktisk.

Är man i en gudstjänst och bli uppmanad till gemensamt-unisont bön går det bra det också, förutsagd att det överensstämmer med den tro som bygger på Jesu lära och exempel. Kom ihåg, det är hjärtats bön som det handlar om, dvs. man måste vara ärlig mot sig själv och mot  Gud. Utrycks formen spelar ingen roll, den som vill be högt skall be på ett sådant sätt att andra människor förstår vad det handlar om och bejaka detta till Guds ära.

Sen tycker jag själv att det måste finnas ordning och disciplin i offentliga sammankomster för att inte eventuella besökare skall bli rädda och skrämmas bort.

/Claudio

Innan jag förklarar hur det ligger till, så är mitt svar obeveklig, nej! Varför får visa människor lida mycket, medan andra kan gå genom livet utan att drabbas av lidande nämnvärt? Förresten, vad är lidande? Är det bara sjukdom, eller att inte kunna äta sig mät, eller kanske frysa, eller att inte ha en bostad, osv.

Frank Mangs, den kände evangelisten på 50-70 talet fick frågan en gång: Varför får visa människor lida och bära på sjukdomar, medan andra går fria? Mangs svarade: ”Jag har predikat om en god Gud som jag står för, men lidandets gåta kan jag inte ge något svar på.”…

Precis så är det, vi människor förstår inte allt, det som ligger utanför vår kontroll skall vi inte försöka kontrollera, vi måste lyfta på hatten och gå vidare. Att göra sig möda och besvär för sånt som leder till en återvänds gränd, är ingen mening med livet.

Men saker och ting kan vi ana, och kanske vågar vi oss på en liten kommentar. Åter igen får vi gå tillbaka till Guds ord, i detta fall från början när Gud skapade människa till sin avbild. Det var en avbild du läser, inte att Gud skapade Gudar. Tanken var gott, människan skulle leva i paradis liknande tillvaro om det inte var för den fallne ängeln, djävulen som gjorde uppror mot Gud och hans änglar. Jag behöver knappast upprepa mig om vad som hände med det första människa, synden kom in i världen, ”arvsynd” där människan blev fråntagen den ursprungliga gemenskapen med Skaparen.

”I ditt anlete svett skall du förtjäna ditt bröd”… läser vi om i början av bibeln. Men vi läser också lite längre fram att Gud satte ett tecken för Kain, som slog ihjäl sin bror Abel på grund av avundsjuka. När Kain ångrade sin synd, förlät Gud det hemska han hade gjort, och tecknet som långt senare skulle visa sig korset där Guds Son gav livet för mänsklighet som försoning och upprättelse till Guds gemenskap och evigt liv. Kain förstod väl inte riktig vad det handlade om då, men han fick gå vidare i tron på det löfte som han fick då.

Vad har detta med våra lidande att göra?  Det handlar om förgänglighet av alla människor, det som tillhör världen och den jordiska kroppen vittrar sönder under tidens gång. På samma sätt som jorden skall nöttas ut som en mantel, så skal också människan vända till jord, varifrån hon är kommen från början (här talar vi om kroppen) själen och anden vänder tillbaka till sin skapare i gemenskap med Honom, förutsatt att man ville det själv.

I det förgängliga tillstånd finner vi lidande som följer, några mer andra mindre. Ni har väl läst artikeln om ”Herrens glädje”? Den finns på första sidan och kan läsas om du stegar ner dig till artikeln. Alternativt kan du klicka här för att komma dit.

Hur blir det då med teologi som predikar att alla är berättigade att ta ut hälsan, med hänvisning av att det är skrivet: ”Genom hans sår har vi blivit helade”? Detta kallas också för framgångs teologi och bygger mycket på hur mycket man tror, skall det förverkligas. Jag delar inte den uppfattning, därför att köttet, som vi är skapta av ligger i strid med Anden. Anden gör levande, medan köttet har behag till det som hör det jordiska ting, med allt vad det innebär.

Svaghet är en faktor som vi människor drabbas av, Paulus hade själv problem med det och bad enträget till Gud att han skulle bli befriad från det. Låt oss läsa det från 2 Kor 12:7-10

” Och för att jag inte skulle förhäva mig över de utomordentligt höga uppenbarelserna, fick jag en törntagg i köttet, en Satans ängel som ska slå mig, för att jag inte ska förhäva mig. ⁸ Angående denna bad jag till Herren tre gånger att den skulle vika ifrån mig. ⁹ Men han sa till mig: Min nåd är dig nog, för min* kraft fullkomnas i svaghet. Därför vill jag hellre med glädje berömma mig av mina svagheter, för att Kristi kraft ska vila över mig. ¹⁰ Därför är jag vid gott mod, i svaghet, i förakt, i nöd, i förföljelser, i svårigheter för Kristi skull. För när jag är svag, då är jag stark.”…       

Som vi ser av texten ovan så beror det inte på om vi är friska eller starka vackra eller rika. Allt beror på vår inställning till Guds ord och Hans nåd. Inser vi att vi är svaga i oss själva, då kommer Gud att uppenbara sin kraft, som skall visa sig vara Hans och inte något som kommer från oss själva. Kort sagt, det är inte vi som skall lysa, utan Kristus i oss och den Helige Anden samverkar till att uppenbara Guds tankar till Guds förhärligande.

Innan jag slutar vill jag ta ett ord från Jesus själv: Från Joh 15:1-5

” ¹ Jag är det sanna vinträdet, och min Fader är vingårdsmannen. ² Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort, och varje gren som bär frukt rensar han, för att den ska bära mer frukt. ³ Ni är redan nu rena på grund av det ord som jag har talat till er. ⁴ Förbli i mig, och jag i er. Såsom grenen inte kan bära frukt av sig själv, om den inte förblir i vinträdet, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig. ⁵ Jag är vinträdet, ni är grenarna. Den som förblir i mig, och jag i honom, han bär rik frukt. För utan mig kan ni ingenting göra.”…

Vinrankan är bara ett exempel som Jesus tar i sin berättelse. Om någon inte känner till, kan jag berätta om att en vinranka behöver ganska hård beskärning, för att kunna ge bra frukt. Delvis för att den växer väldigt fort och yvigt, därför måste den tuktas och beskäras för att inte de vilda skotten skall kväva frukten. Så kan det vara i vårt andliga tillstånd också, vi liknar en vinranka som spretar åt alla hål för att sträcka sina grenar, vi vill gärna fånga så mycket i vårt dagliga liv som tar bort uppmärksamhet från vad som är vår viktigaste uppgift. Resultatet blir förstås därefter.

/Claudio