Samarbete med andra samfund

Egentligen skall man inte behöva skriva om det, tyvärr är det så att tron är indelat i olika samfund och då får vi försöka kommunicera  med varandra i ödmjukhet och ömsesidig respekt. Som jag ser det, är det oftast en mognads fråga hur långt vi har kommit i vår tro.

Bifogar först Jesu ord från Joh 17:14-21

14 Jag har gett dem ditt ord, och världen har hatat dem, eftersom de inte är av världen, liksom inte heller jag är av världen. 15 Jag ber inte att du ska ta dem ut ur världen utan att du ska bevara dem från det onda. 16 De är inte av världen, liksom inte jag är av världen. 17 Helga dem genom din* sanning, ditt ord är sanning. 18 Såsom du har sänt mig till världen, så har också jag sänt dem till världen. 19 Och jag helgar mig själv för dem, för att också de ska vara helgade genom sanningen. 20 Men jag ber inte bara för dem, utan också för dem som genom deras ord kommer att tro* på mig, 21 att de alla ska vara ett, såsom du Fader är i mig, och jag i dig, att också de ska vara ett* i oss, för att världen ska tro att du har sänt mig.”…

Detta är Jesu bön  för hans lärjungar/apostlar, och för dem som kommer till tro på det som dessa i sin tur predikar. Detta vill jag påstå är den absoluta grunden  för vår tro och gemenskap, oberoende från vad vi kallar för samfund.

Fortsättningen är den första ”Apostoliska församlingen” som blev en naturlig gemenskap av alla dem som kom till tro efter Jesu himmelsfärd och apostlarnas undervisning. Varifrån kommer alla dessa samfund som vi har idag? Och vad värre är, hur kommer det sig att det är så mycket kiv och bråk  mellan  troende?

Om vi går vidare ca 70 år framåt, när evangeliet utbreddes över Mesopotamien, dagens mellanöstern, och en del av den romerska väldet på det första århundradet, finner vi en del församlingar som apostlarna bildade.  Som exempel  på  hur en församling bör vara, fick evangelisten Johannes  skåda  in i en  syn  som han fick på ön Patmos. Detta har jag beskrivit i artiklarna om de 7 Församlingar som finns att läsa i menyn till vänster, därför gör jag inga tillägg just i detta ämne.

Tillbaka till frågan om samarbete med andra tros uppfattningar:  Med påstående att vi har samma Gud, och samma himmel, dit vi är på väg, som argument i visa kretsar, vill jag som stöd från Guds ord, avråda från ett sånt tanke. Åter igen med Jesu egna ord om vad en församling är och hur dyrbar den är i Guds ögon, finner inte jag möjlighet till samarbete från dem som tror på något annat än vad Jesus har sagt.

Samma Johannes som har skrivit några brev uttrycker det så här i 1 Joh 4:1-3

”1 Mina älskade, tro inte alla andar utan pröva andarna om de kommer från Gud. Ty många falska profeter har gått ut i världen. Så känner ni igen Guds Ande: varje ande, som bekänner att Jesus är Kristus, som kommit i köttet, han är från Gud, och varje ande som inte bekänner Jesus, han är inte från Gud.”…

Man kan inte blanda ljus och mörker i religionens namn som täckning på att vi skall få evigt liv. Ja men vi kan väl samarbeta med varandra i det som vi är överens om, säger några. Då frågar jag? Vad är tanken med samarbete om vi utesluter själva grunden i vår tro? Från samma kapitel vers 6 läser vi följande:

”6 Vi tillhör Gud. Den som känner Gud lyssnar till oss,[a] den som inte är av Gud lyssnar inte till oss. Det är så vi känner igen sanningens Ande och villfarelsens ande.”…

Johannes säger att vi tillhör Gud eftersom vi är kända av Honom, på samma sätt är det med andra människor som är främmande för oss, men ändå känner gemenskapen, därför att Gud  har get dem av sin Ande, och som vittnar med deras Ande att de tillhör Gud.

Det sista som jag ville ta fram är från  1 Joh 4:11-13

11 Mina älskade, om Gud älskade oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra. 12 Ingen har någonsin sett Gud. Om vi älskar varandra förblir Gud i oss, och hans kärlek har nått sitt mål i oss. 13 Vi vet att vi förblir i honom och han i oss, därför att han har gett oss av sin Ande.”…

Har vi förutsättningar  utifrån herrens ord  ovan att  ha samarbete för den  goda sakens  skull? Har vi frimodighet att dela med varandra och hänvisa till den  första apostoliska församlingen? Finns det förutsättningar att ta till sig Jesu ord som han gav till Johannes på Patmos i en syn, som förebild på hur en församling skall vara?

Till sist, läs gärna igen Jesu egna ord från Joh.17:14-21

Dessa ord var  Jesu önskan när han bad till Sin Fader i himmelen, inför hans lärjungar och folket som hörde honom. Skall världen i sanning se det som Jesus bad om?

Den fråga får avsluta dagens artikel.

/Claudio