Rutiner och handlande i våra kyrkor

Jag utgår ifrån  att de flesta har ädla motiv när det skall förmedla Guds ord och praktisk handlande som ordets görare. Ändå blir det fel ibland och kan missuppfattas av gemene man/kvinna, varför? Det lättaste är om vi säger: ”Vi är bara människor”… sant, så här långt.

Om vi stannar upp i vår tanke, eller verksamhet, och ställer oss  frågan:  Vad gör vi?

Låt oss ta  en konkret exempel som vi möter i många kyrkor.  ”Tionde givande” eller offer

Malaki 3:10

”För in allt tionde i förrådshuset, att det finns mat i mitt hus, och pröva mig nu i det här, säger härskarornas HERRE, om jag inte kommer öppna himlens fönster för er och ösa ut en välsignelse över er så att det inte kommer finnas utrymme tillräckligt för att ta emot den.”…

Det här ordet brukar man citera som teckning för givande till församlingen. Är det rätt eller fel att tillämpa  ovannämnd princip?  Absolut inte om man har rätt motiv., det ordet är utfärdat i  gamla testamente från Herren genom profeten Malaki som  byggde på laggärningar  för att bli rättfärdig.

Men vi står inte längre under lagen, utan under nåden, och då kan vi bortse ifrån det, eller?

Låt oss titta i nya testamentet vad som är sagt om det.

Från 2Kor 8:1-15

Dessutom, bröder, vill vi att ni ska känna till den Guds nåd som har getts åt församlingarna i Makedonien, 2 fastän de har varit prövade av stor nöd, så har deras överflödande glädje mitt under djup fattigdom så flödat över, att de med uppriktigt hjärta har gett rikligen. 3 Efter sin förmåga, det intygar jag, ja, över sin förmåga har de gett, och helt frivilligt. 4 Mycket enträget bad de oss att vi skulle ta emot* denna gåva och deras deltagande i hjälpen till de heliga. 5 Och de gav inte endast vad vi hade hoppats, utan sig själva gav de först åt Herren och sedan åt oss genom Guds vilja. 6 Därför bad vi Titus att också slutföra den kärleksgärning som han redan hade påbörjat hos er. 7 Men liksom ni har överflöd på allt, i tro och i tal och i kunskap och i all iver och i er kärlek till oss, så ska ni nu också se till att överflöda i denna kärleksgärning. 8 Jag säger inte detta som en befallning, utan för att genom andras iver även pröva äktheten i er kärlek. 9 För ni känner vår Herre, Jesu Kristi, nåd, att fastän han var rik blev han likväl fattig för er skull, för att ni genom hans fattigdom skulle bli rika. 10 Och i detta ger jag mitt råd, för det är till ert eget bästa, ni som redan för ett år sedan inte bara påbörjade arbetet utan också var villiga till det. 11 Så fullfölj nu också arbetet ni började, för att såsom det fanns en iver att vilja detta, så ska ni också fullfölja det efter er förmåga. 12 För om den goda viljan finns, så är han välkommen med vad han har och inte med vad han inte har. 13 För meningen är inte att andra ska ha det lätt och ni lida nöd, utan att alla ska få det lika. 14 Just nu kommer ert överflöd att avhjälpa deras brist, för att också deras överflöd ska avhjälpa er brist. Så blir det lika för alla, 15 som det står skrivet: Den som samlade mycket fick ingenting över, och den som samlade lite saknade ingenting.

Här ser vi Paulus vishet när han undervisade församlingen i Korint om givande. ”Om den goda viljan finns”… underförstått, om kärleken till trosyskon finns på grund av att Kristus skapade kärlek i dem som tog emot Honom, blir kärleken synlig i verksamheten av Guds verk, trotts att de flesta var fattiga och hade det knapert på den tiden.

”På den tiden ja”…Nu har de flesta gott ställt, så nu gäller det annat, är det så?  Låt oss inte komma vilse, när vi läser texten.  Läs varje ord i det  bifogade klippet  från vers 1-15. Det var inga eldiga tal om kollekten, ingen över  trugande  om hur mycket eller lite de skulle ge, det var ingen tal om  att det skulle få förmåner vid en särskild summa (låt oss inte fara vilse, sådan förkunnelse är fel)

När vi läser texten, andas den kärlek, ödmjukhet,  utgivande  som en förmån att få vara delaktig i Guds arbete. Vi läser också att dessa som kom till tro gav sig själva tom.

Nästa: Våra sammankomster:

Vad är det, eller, vad är  tanken  och hur skall det utformas?

Från  Apg 2:41-43

”De som då med glädje* tog lade ut dem till alla, efter vad var och en behövde. 46 Och varje dag var de ständigt och i full enighet* tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd, och åt sin mat med fröjd och uppriktigt hjärta. 47 De prisade Gud och hade gott anseende hos allt folket. Och dagligen lade Herren till församlingen* dem som blev frälsta.”… emot hans ord, lät döpa sig, och så ökades församlingen den dagen med omkring tre tusen själar. 42 Och de höll fast vid apostlarnas lära och gemenskapen och vid brödsbrytelsen och bönerna. 43 Och fruktan kom över varje själ, och många under och tecken* gjordes genom apostlarna.”…

För att bekräfta ordet ovan skall vi ta från:

1 Kor 14:26

”Hur är det då, bröder? När ni kommer tillsammans, så har var och en av er en psalm, en har undervisning, en har tungotal, en har en uppenbarelse, en har uttydning. Låt allt tjäna till uppbyggelse.”…

Min fråga är: Är det bara pastor som skall hålla i gudstjänsten, eller mötesledaren osv, osv.

Att bygga Kristi kropp är att hålla gudstjänst till Guds ära där ”Brudgumen-Kristus”   äras  och ”Bruden-församlingen byggs upp i gemmenskapen, till gagn för sig själva  och medmänniskor vi möter i vardagen. Kristna sammankomster är inte mänskliga föreningar, det är en manifestation av Guds kärlek, tro och  löfte  på den Gud som Han har sagt sig vara. Inte genom övertalning eller smicker, utan  genom  praktisk handling  och förankring i Guds ord, med  förmån att bära frukt till Guds ära.

Från  Jak 1:5

”Men om någon av er saknar visdom, ska han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han ska få den.”…

/Claudio