Här kommer litet smakprov av boken ”Mina Dikter”

Som bekant har jag fått ett prov ex för en tid sen och beställt en hel del ex för leverans.

Med förhoppning om att det skall inte dröja länge för varken dikter eller ”Fiskaren John”

För er som tycker om dikter finns här 2 st

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Så oansenligt växer ett litet fikonträd,

Mot söder det sträcker sina grenar utan besvär.

Med en mur bakom av stenar och morän,

Lever det sitt liv ensam i sin sfär.

**************************

Vindpinad och präglad av sol och regn, ändå växte det i sitt hägn.

När våren kom blev det omgivet på ängen av prästkragar och andra blommor i terrängen.

Pojken så ung fann frukt på dess grenar,

Var glad och belåten när han både nöje och nytta förenar.

*************************

Ingen annan tog notis om fikonen, som växte där,

För pojken blev det till glädje och kärt besvär.

När pojken blev stor och vuxen, lämnade han platsen med minnen.

Bestämde han att skaffa nytt i sitt sinne,

************************

Hur gör man då, när i det nya landet blir kallt så?

Det växer inte sådana träd i det landet han ej förstår.

Han ej tanken och hoppet lämnat helt,

Trots att marken är kall och stel.

*********************

Att barndomsminnen han gärna vårda vill,

Och en ny fikonplanta han vill skaffa och sätta till.

Så går livet för både ena och andra,

Vem kan honom för detta klandra?

**********************

Så som vi möter blir det blandat, när vi i denna världen vandrat.

Vårt liv är som ett fikonträd, som växer bland stenar och morän,

Kan ändå finna mening med lite besvär.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Att bli accepterad

Här kommer nästa smakprov nr. 2

***********

Formen är olika där vi är stöpta,

Några är vita, andra är gula eller svarta där alla är gjutna.

Vad är problemet för accepterande,

Eller, skall några vara degraderade?

****************

Detta tycks vara någons logik,

Kanske gärna skryter med sin romantik.

Eller så anser man att vissa är mer än andra,

När det ses på kläder, och hur dessa vandrar.

*****************

Min käre vän, fäll ej omdöme om folk som är okända,

Du vet ej vad dessa bär i sitt hjärta,

För du har inte gått i deras skor för att känna smärta.

Att du föddes just i detta land, och har det gott,

Kan du ej förakta hoppas jag du förstått.

********************

Betänk att vi går i fällor med gammalt groll,

När vi lyssnar på pratet från olika håll.

Istället borde vi lyssna på varandra,

För till slut skall vi samma väg vandra.