Den här artikel skall handla om Jesu prövningar, men också om alla frågor som infinner sig i samband med hans handlande. Mitt motiv är att vi skall få svar på våra frågor när sanningen går upp för oss. Jag börjar därför med början från Jesus uppdraget berättat genom evangelisten Markus 1:12-13
” 12 Och Anden drev honom strax ut i öknen. 13 Och han var där i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan, och var bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom. ”…
Den första fråga som jag vill ställa är:
Varför skulle Jesus till öken och fasta?
Svar: Han var Människoson utsänd från Sin Fader i himmelen för att fullborda uppdraget att försona människor av alla folk och stammar, med början av Judarnas ättlingar. Namnet ”Människoson” syftar till att Gud blev människa när han födes av en människa Maria, men inte genom en människa utan av Den Helige Ande.
Detta är Jesus offentliga uppgift som är en brygga mellan det mänskliga och Gudomliga. Han skulle helt enkelt förberedda sig för uppgiften som en människa för att få fram det Gudomliga som Hans Fader gav honom till uppgift.
Jesus var underställd det jordiska livet med allt vad det innebär av både prövningar och frestelser, trotts att han var utan synd, till skillnad av oss människor som är föda av bägge jordiska föräldrar.
Det ligger en hemlighet i andevärlden som vänder sig till himmelska makter i himlarymderna som är verksamma i andevärlden och försöker hindra människor att bli frälsta och ta emot pånyttfödelse för att bli en ny skapelse genom Kristus-Messias, med namnet Jesus. Jag återkommer längre in i artikeln hur detta fungerar praktisk.
Först en fråga till: Behövde Jesus utsätta sig för dessa prövningar?
Mitt svar är ja… därför att han var verksam i mänsklig gestalt, men hans uppdrag gick ut på att rädda människor för himmelen, alltså var hans kamp i den andliga världen å ena sida, men också ett exempel till oss människor att vi har en kamp mot makter i den andliga världen. Just detta är så klart när vi läser Guds ord-Bibel Efesier brevet 6:12-13 där vi läser om följande:
” 12 För vår strid är inte mot kött och blod utan mot furstendömen, mot makterna, mot mörkrets* världshärskare i denna världen, mot ondskans andemakter i himlarymderna. 13 Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen, och förbli stående när ni har fullgjort allt.”…
När Jesus förberedde sig i öknen var han ensam med sin tanke och kunde kommunicera i bön med sin Fader precis så som vi kan göra också. Den kommunikation är beroende av helgelse/avskildhet för att kunna uppfatta det andliga med stillhet. Missförstå mig inte här, jag menar inte att vi skall vara överandliga, nej, vi får vara som vi är, men skall vi fatta viktiga beslut som har betydelse för andra människor i den andliga världen så kan vi inte distraheras av allt möjligt oväsen runt omkring oss. Då är risken att vi tappar fokus på det vi sysslar med och vår uppgift blir mänsklig istället för andlig/inspirerad av Anden.
Vi människor möter både frestelser, lockelse och prövningar under vår vandrings tid på jorden som bekännande kristna och Kristi följare. Ju mer vi är överlåtna till Kristi efterföljelsen desto större blir vår kamp i den andliga världen. Men precis som Jesus möte sina prövningar så möter vi våra också på olika område. Jesu handlande är exempel för oss för att kunna stå emot lockelser med det skrivna ordet. Alltså blev Jesus en vägvisare för alla som lockas av sina prövningar.
Här vill jag lägga till ett ord i 1Kor 10:13
” 13 Ingen annan frestelse har drabbat er än den som vanligen möter människan. Men Gud är trofast, han ska inte låta er frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer ska han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut.”…
Nu vill jag fortsätta om uppdraget som Jesus gav till sina lärjungar och deras misslyckande. Det handlar om det som jag nämnde i början på artikeln, nämligen, att ge sig i kast med andevärlden utan att vara förbered och helgad/avskild.
Det handlar om en oren ande som hade kontroll över en ung pojke och gjorde honom stum. Hela stycket kan man läsa från Mark 9:20-29, själv vill jag citera ett kort stycke för att inte artikel skall bli för långt.
Mark 9:28-29
” 28 När han hade kommit in i ett hus och de var ensamma, frågade hans lärjungar honom: Varför kunde inte vi driva ut den? 29 Då svarade han dem: Detta slag kan inte drivas ut annat än genom bön och fasta*.”…
Här har vi själva svaret av varför Jesus levde avskild i 40 dagar. Observera, artikeln påstår inte att vi skall göra det precis så som Jesus gjorde, hans exempel var för då tidens värld utifrån den geografiska verklighet.
Vad jag ville säga är att vi har en andlig värld eftersom vi vandrar i tro här så länge vi har den jordiska kroppen som hindrar oss att nå det himmelska. Men precis som på Jesu tid finns den andliga verklighet på jorden idag. Visa har möt den verklighet, medan andra ställer sig oförstående till detta.
Lägg märke till vad Jesus säger till dem som han utvalde: 29 Då svarade han dem: Detta slag kan inte drivas ut annat än genom bön och fasta*.
Alltså var detta viktig att förhålla sig till, fasta och bön, men också detta skall ske utifrån kunskapen om vad Guds ord säger och på en frivillig väg.
/Claudio