Varför??


Fråga har jag haft med mig så långt jag kan minnas. Jo, jag är nyfiken av naturen och vill gärna få svar på saker och ting, detta gäller inte mig i första hand, trotts att jag är en del av det. Detta är heller inte en artikel som skall förklara alla frågor som vi alla brottas med. Det kan handla om existentiella frågor, det kan handla om vardagliga frågor, och det kan också handla om nyfikna frågor som egentligen inte är så viktiga.

När jag började arbeta offentligt i 18 års ålder så undrade jag varför saker och ting fungerar som det gör? Så småningom blev det process industri och det öppnade sig en ny värld för mig som jag inte begrep i början. Så småningom blev jag varm i kläderna och kunde förstå processen där jag var anställd.

Fast det där är ju bara en parentes, inte behöver jag bry mig om processen längre eftersom jag har passerat pensionärs sträck för antal år sedan. Nu är det istället andra frågor som dyker upp, frågor som jag funderar på lite då och då, fast jag berörs inte av det numera.

Jo det gäller andliga frågor och tiden i min ungdom i det Katolska samfundet. Väldig vad du grubblar kanske någon tycker? Njaej… håller inte riktig med om det, ”grubbla” är ett negativt laddat ord, vilket jag ställer inte upp på det. Men vist undrar jag över saker och ting som jag har varit med om och som jag inte förstår.

Ta det här med bikten i Katolska samfundet! Varför skall människor behöva gå tillbaka och mana fram bilder av allt som man behövde få förlåtelse för? Ok, präster anser sig vara ställföreträddare för Gud.  Detta praktiseras också som  samtal med psykiatrer eller livs coacher. Jag förstår att man kan prata av sig för att må bättre istället för att stänga in sånt som skaver. Men det är väl ändå inte samma sak, vill jag påstå? Varför?

Jo därför att vi har att göra med vanliga människor, präster med fel och brister som vi andra. Med det sagt menar jag att det måste bli en stor börda som dessa präster bär på när längtande människor lastar av sig alla synder de har gjort i bikt båset. Det kan vara otrohet, mord eller några andra tankar som prästerna får höra om. Hur säkra är dessa och kan hålla bikten förseglade? det vet vi förstås inte.

När allt kommer omkring, varför skall man gå omvägar genom en präst när Jesus själv blev människa och berättade att ingen kommer till Fader om inte genom honom? Jesus nämner inga människor som kan ta på sig andra synder och lämnar försoning.

Nog om det, vi tar det som står skrivet i bibeln istället! Den vakne som läser mina artiklar kan lägga märke till att jag skrev i dagarna om systrar Marta och Maria. I den artikel nämndes också deras bror Lazarus. Här nedan följer några referenser från  Joh 11:1-7

1 Nu låg en man som hette Lasarus sjuk. Han var från Betania, Marias och hennes syster Martas by. 2 Det var Maria som smorde Herren med välluktande olja och torkade hans fötter med sitt hår. Lasarus som låg sjuk var hennes bror. 3 Då skickade systrarna bud till honom och sa: Herre, se, den som du har kär ligger sjuk. 4 När Jesus hörde detta, sa han: Denna sjukdom är inte till döds, utan till Guds ära, för att Guds Son ska bli förhärligad genom den. 5 Och Jesus älskade Marta och hennes syster och Lasarus. 6 När han nu hörde att han var sjuk, stannade han två dagar till på den plats där han befann sig.”…

 Jag tog med ett litet stycke för att artikeln inte skulle bli för lång. Vad det handlar om är nöden hos syskonen efter Lazarus död. I samma kapitel får vi följa med samtal mellan Jesus och lärjungar där Jesus berättar om Lazarus som ”sover”  Ett sätt för Jesus att beskriva döden som var tillfällig. Detta förstod inte lärjungar utan tog Jesus ord bokstavligen. Med andra ord en lärdom till oss också att ha mycket på fötterna innan vi uttrycker oss med säkerhet i andliga ting.

Bifogar den andra delen av texten i samma kapitel från Joh 11:15-27

15 Och jag är glad för er skull, att jag inte var där, för att ni ska tro. Men låt oss gå till honom. 16 Då sa Tomas, som kallas Tvillingen, till de andra lärjungarna: Låt också oss gå, för att vi må dö med honom. 17 Då Jesus kom, fann han att han redan hade legat fyra dagar i graven. 18 Och Betania låg nära Jerusalem, ungefär femton stadier* därifrån. 19 Och många av judarna hade kommit till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över deras bror. 20 När nu Marta hörde att Jesus var på väg gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma. 21 Då sa Marta till Jesus: Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött. 22 Men nu vet jag också, att vad du än ber Gud om, det ska Gud ge dig. 23 Jesus sa till henne: Din bror ska stå upp igen. 24 Marta sa till honom: Jag vet, att han ska uppstå vid uppståndelsen på den yttersta dagen. 25 Jesus sa till henne: Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han ska leva, om han än dör. 26 Och var och en som lever och tror på mig ska aldrig i evighet dö. Tror du detta? 27 Hon sa till honom: Ja, Herre, jag tror att du är Kristus, Guds Son, som skulle komma i världen.”…

Här ovan kan vi följa den andra delen av händelsen med Lazarus.  Vi kan tycka med våra mänskliga frågor att saker som utspelar sig är för svåra. Medan systrarna frågar sig, varför, varför skulle deras bror dö så kan vi andra känna igen oss i handlingen. En handling som stavas enligt rubriken ovan och som vi människor hamnar i lite till mans.

Men det är också en dialog mellan det mänskliga, systrarna, lärjungar död och liv i ett och samma händelse. Trotts sorg och förtvivlan fanns där en tröst som kan te sig lika för oss också, men när vi ser på Jesus så förstår vi att han tänker så mycket längre än vi kan förstå.

Vi är villiga att ge upp med vetskapen att en dag kommer vi få möta dem som var med oss på jorden. Vad jag vill komma till är just det som Jesus säger till Marta och till oss alla.

: Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han ska leva, om han än dör. 26 Och var och en som lever och tror på mig ska aldrig i evighet dö. Tror du detta? 27 Hon sa till honom: Ja, Herre, jag tror att du är Kristus, Guds Son, som skulle komma i världen.”…

 Vist har vi våra frågor, varför, varför, och vi tycks komma till korta med dem. Men för Jesus skall vi ha förtroende, hans löfte får vi ta till oss i förvisning om att det som han säger håller. Om inte Gud Är Den som Han har sagt Sig Vara, då är vår tro ganska meningslös också.

Claudio

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.