Bildspråk som vägvisare


Det mörknar mer och mer i flera avseende, advent närmar sig och tiden fram till årsskifte ter sig ganska mörkt, så är det varje år när höst och vinter kommer. För att förjaga mörkret tar vi fram våra ljusstakar och andra ljuskällor för att lysa både inne och ute. Det finns inte många som ifrågasätter detta, oberoende av vilken tro de hör. Och nog ligger det i sakens natur att göra tillvaro något ljusare och gladare. Förresten;  tänk på vad en liten ljus källa kan åstadkomma i mörkret, en liten tändsticka, eller en liten obetydlig LED lampa som tränger undan den kompaktaste mörker som finns. Bildspråk som vägvisare, är rubriken. Här nedan bifogar jag texten i form av bildspråk som Jessus använder. Om vi sätter oss in i texten så får våra tankar gå tillbaka till tiden för Jesu verksamhet på jorden. Här tänker jag på bilder av praktisk natur med  olje  lampor eller facklor i den meningen att det skall finnas en typ av förråd som man hade i sina händer kopplad till ett rör med veke i  och en liten kärve på toppen av facklan som får bränsle, en tipp av brännbar olja som sugs upp med veken. Detta var en vägvisare för människor, en ljuskälla så det skulle se var de sätter sina fötter och på så sätt komma till sin destination.  

Matt 25:1-13

1 Då ska himmelriket bli likt tio jungfrur som tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. 2 Men fem av dem var visa, och fem var oförståndiga*. 3 De oförståndiga tog sina lampor, men tog ingen olja med sig. 4 Men de visa tog olja i sina kärl, tillsammans med sina lampor. 5 När brudgummen dröjde, blev de alla sömniga och somnade. 6 Men vid midnattstid hördes ett rop: Se, brudgummen kommer*! Gå ut och möt honom. 7 Då stod alla dessa jungfrur upp, och gjorde i ordning sina lampor. 8 Och de oförståndiga sa till de visa: Ge oss av er olja, för våra lampor slocknar. 9 Men de visa svarade: Den skulle inte räcka till för både oss och er. Utan gå hellre bort till dem som säljer, och köp åt er själva. 10 Och medan de gick för att köpa, kom brudgummen. Och de som var redo gick in med honom till bröllopet, och dörren stängdes. 11 Men efteråt kom även de andra jungfrurna och sa: Herre, Herre, öppna för oss. 12 Då svarade han och sa: Sannerligen säger jag er: Jag känner er inte. 13 Vaka därför, för ni vet varken dagen eller stunden, när Människosonen kommer*.”

Jesu berättelse säger så mycket mer än själva uppmaningen att hålla sig beredd… till vad?

De skulle möta sin brudgum men vägen var lång och smal, ingen visste hur långt de behövde gå, det behövdes vägvisare och lampor som kunde ge ljus när det gick i mörkret. Det behövdes förstånd och planering när man fattade beslut. Hur mycket olja skall man ta med sig, eller hur stort  skall förrådet vara som man bar i sina händer? Hälften av sällskapet tog det med en klackspark och lite nonchalant tyckte att det blir bara jobbigt att dra med sig så mycket. Medan de andra tog det säkra för osäkra och gjorde sig beredda ifall brudgummen dröjer så vill dem inte famla i blindo.

Att vi får fira advent som ljusets och frälsarens  ankomst  från år till år är tämligen  förutsägbart, så har vi gjort i många hundra år. Av alla människor som har varit med tidigare så är det många som saknas nu. Måhända helt naturlig när en del blev gamla och deras liv fullbordad bland människor, svårare blev det för dem som lämnade jordelivet i sina unga år när vi tycker att dessa skulle kunna utträtta en hel del ännu. Men vi råder inte över döden, av den orsaken  får vi vara beredda  att gå när tiden kommer.

Jesus talar om brudgummen, han är det också, inte på ett jordisk sätt, han är brudgum över församlingen/kyrkan  som han gav livet för. Det är därför viktigt att inte överge gemenskapen i församlingen  för det är grunden  för Guds uppbyggande verksamhet där lemmar fogas samman i Kristus som Brudgummen. Församlings gemenskap frälser inte, det är bara tro på Jesu försoning, men gemenskapen är viktig för att bli bevarad i tro och som en kanal mot andra människor för att uppfylla  ”rättfärdighet” och vara Kristi och Guds händer, fötter, röst eller annat som man kan bidra med till Guds ära.

Som avslutning på dagens text skall jag bifoga utdrag från Uppenbarelseboken 19:7-9

7 Låt oss glädjas och fröjdas och ge honom äran. För Lammets bröllop har kommit och hans hustru har gjort sig redo. 8 Och hon har fått fint linne, rent och skinande att klä sig i, för det fina linnet är de heligas rättfärdiga gärningar. 9 Och han sa till mig: Skriv: Saliga är de som är kallade till Lammets bröllopsmåltid. Och han sa till mig: Dessa är Guds sanna ord.”

Vill bara tillägga angående förrådet, vi är kärl som är formade utifrån  Guds kunskap och vilja i den mångfald  som vi är. Där har Gud lagt en längtan som evighets människor, i den längtan bär vi med oss kunskapen om Guds härlighet och evig liv när tiden är inne. Till dess får vi leva i tro här och med hjälp av metaforer/bilder försöka greppa Guds kärlek.

/Claudio

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.