Filosofiska betraktelse


Kommer inte på annan rubrik för att beskriva olika grenar   av tro och uppfattningar. Egentligen är det ett synonym ord för att bunta ihop just det som jag vill beskriva i dagens artikel.

Så… vad vill jag med dagens artikel? Jo, att vi hamnar i diskussion lite då och då  om både vetenskap, religion, skapelse berättelse mm, är ganska givet. Detta gjorde de gamla Greker också, ett exempel har vi från Apg 17:16-21

16 Medan Paulus väntade på dem(sina vänner) i Aten, blev han upprörd i sin ande då han såg staden vara fylld med avgudadyrkan. 17 Därför samtalade han i synagogan med judarna och med dem som fruktade Gud, och på torget var dag med dem som han träffade där. 18 Och några filosofer av epikureerna och stoikerna diskuterade med honom. Och några sa: Vad är det den där pratmakaren vill säga? Och andra sa: Han tycks vara en förkunnare av främmande gudar, eftersom han predikade Jesus och uppståndelsen för dem. 19 Och de tog honom med sig och förde honom till Areopagen och sa: Kan vi få veta vad det är för en ny lära som du förkunnar? 20 För det du låter oss höra är främmande för oss. Vi vill nu veta vad detta betyder. 21 För alla atenare och främlingar som var där hade inte tid för annat än att tala om eller höra på något nytt.”…

Det som jag själv funderar över är just själva diskussioner som dessa ägnade sig åt. Det verkar som om det var ett nöje för dem att ventilera saker som det kom till deras kännedom. Vi vet inte vad detta betydde rent konkret för dem annat än att det kittlade deras nyfikenhet och kanske ville dessa visa för varandra vem som kunde mest, dvs. en självhävdelse? I sammanhanget handlade om deras Gudar som de  gjorde  själva till deras över mentala ledare. Mycket av detta härstammar därför från den gamla Romerska epoken där var och en dyrkade sin egen Gud.

Nu kommer frågan om det var en Gud och varför hade dessa behov av det?

Vi läser i Kungaböcker i bibeln om israels kungar vilka som var Gudfruktiga och följde Mosses påbud för att bli bevarad i den gamla testamentliga tro. För dem som orkar läsa igenom dessa böcker finns det många exempel på människors beteende på den tiden. Ganska intressant är också själva ledarna, kungarna för det mesta då som visade vägen till det som var gott respektive ont i Guds ögon. Vi vet av vad vi läser och som historien bekräftar att det var en stor variation på avgudar som kom till egentligen av okunskap och inbillning att det skulle finnas  högre väsen som de kunde vända sig till för att få vägledning.

Jag vill tillägga att det finns andliga makter i himlarymderna, enligt bibelns beskrivning som är verksamma i den andliga världen. Dessa kan vi inte se på grund av att vi är åtskilda med den jordiska kroppen. Däremot beskriver Jesus själv en andlig besättelse  som kan drabba människor som hänger sig åt andliga och ockulta krafter i mörkret.

En av dessa kungar som gjorde vad som var gott i Guds ögon var Davids son Salomo. Redan som ung längtade han efter kunskap, vishet och Guds fruktan. Han fick det till överflöd och folk vallfärdade till honom för att lära sig vad som var rätt och fel.

Salomo skrev boken ”Predikaren” där vi kan notera vad han säger om människors längtan.  Pred. 3:11-15  säger han följande:

11 Allt har han gjort skönt för sin tid. Han har även lagt evigheten i deras hjärtan, utan att människan kan fatta det verk som Gud har gjort från början till slut. 12 Jag insåg att ingenting är bättre för dem* än att vara glada och göra det goda så länge de lever. 13 Och också att varje människa borde äta och dricka och njuta av det goda från allt sitt arbete, det är en gåva från Gud. 14 Jag vet att allt det som Gud gör, det består för evigt. Ingenting kan läggas till det, och inget kan tas från det. Så gör Gud för att man ska frukta inför honom. 15 Vad som är, det har redan varit, och det som kommer att hända har redan hänt. Och Gud utkräver det som är förflutet.”…

Slutsatsen efter texten ovan är då att människan har en inbyggd evighet i sig, en själ som är av evighet. Därför söker människor andliga ting då som nu för att komma fram till en Gud som  de kan hålla fast vid.

I vår tid har vi många företeelse där människor biter sig fast i sin uppfattning. Jag skall ta några exempel:

Skapelse och vetenskap:

I många fall motsätter inte vetenskap skapelsen, men allt för ofta handlar vetenskapliga handlingar om” Tro ”  vi tror att för si och så många millioner år sen händer det och det…

Nästa exempel är alla religioner i världen: Här kan läsaren jämföra själv med det som jag vill föra fram.

Finns det någon religion som inte kräver underkastelse och stora offer för att kvalificera sig till deras gemenskap? Eller för att komma närmare, varför skall människor, merparten i spansktalande länder, behöva plåga sin kropp för att förtjäna Guds välbehag? Jag vill tro att dessa har hört evangelium om Jesus och vad han gjorde för att vi skulle slipa detta. Så, vad handlar det om då? Jag  tror att kunskapen har inte nåt fram och gjort sig tydlig av evangeliets betydelse.

Vi går vidare och frågan om kommunisterna  har en lösning på människors problem om lika värde och jämlikhet? Åter igen handlar deras tankar om tro fast på den fullkomliga människa som genom sin egen kraft skulle bli fullkomlig och skapa himmelriket. Hur gick det och vad säger historien?  Kommentaren är överflödig.

Till sist, skall vi ta en titt på ”Humanister och New Age förespråkare”

Citat från Wikipedia

” Humanism (från italienska umanistaumano, ”mänsklig”, jämför latin humanus, ”mänsklig”) är en idéströmning – vanligen andlig eller kulturell – som utgår från en livsåskådning som bygger på den enskilda människans värde och bildningens vikt.

Humanismen kan även förknippas med de akademiska ämnen som ingår i humaniora. I likhet med andra ismer har ordet en vag innebörd. Ordet myntades 1808 av Friedrich Immanuel Niethammer, men förekom i andra grammatiska former redan under den romerska antiken. Strömningen brukar räknas ha uppstått under renässansen. Enligt Jacob Burckhardts klassiska distinktion i Die Kultur der Renaissance in Italien (1860) var humanismen den lärda sidan av renässansen. Det kulturarv som renässansen medförde har sedan gått under den benämningen.

Traditionellt delas humanismen in i tre perioder: den egentliga humanismen, nyhumanismen och den moderna humanismen. Ett annat indelningssätt är att skilja mellan sekulär och religiös humanism. Den sekulära humanismen vänder sig emot religiösa och metafysiska förklaringsmodeller av verkligheten, medan den religiösa accepterar övernaturliga företeelser och skeenden i världsbilden.” slut citat:

För dem som vill veta mer klicka på länken:  https://sv.wikipedia.org/wiki/Humanism

Vad vill New Age ?” Du skall bli din egen Gud för att uppnå ett högre väsen”…

I korthet: New Age är en nutida religiös strömning, med anknytning till västerländsk kultur, men termen används även som samlingsbegrepp för flera nyandliga inriktningar. Ordet New Age syftar på den astrologiska Vattumannens tidsålder, som varar åren 2000–4000, på engelska Age of Aquarius.[1]

Den nya tidsåldern som bygger på människans förträfflighet och förmåga att intala sig att man blir som Gud.Som motvikt till detta avslutar jag med orden från: Jesaja 45:5 ” Jag är Herren,
    och det finns ingen annan.
        Utom mig finns ingen Gud.”…

/Claudio

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.