Detta är inget inlägg i debatten om kvinnliga präster, måhända att någon sätter en stämpel på vad jag står utifrån artikel jag skriver. Jag vill helt enkelt inte ge mig in i det som har skapat häftiga debatter om både för och emot kvinnornas lämplighet till att vara präst, pastor eller en församlings ledare.
Jag tänker helt enkelt ge min syn på kvinnor så som jag uppfattar det från Guds ord. Först några tankar om varför det blev olika tolkningar av vad kvinnorna är lämpliga för. (Min egen anmärkning)
Ser vi tillbaka till historien, finner vi redan där en köns fördelning av vad mannen och kvinnan skall göra för att bidra till försörjningen av familjen och grupp tillhörighet. Generellt sätt blev det ganska naturlig att männen ägnades åt det tyngre sysslor, medan kvinnorna var något skörare på grund av barnaföddande. Kvinnor skulle se till att ta hand om barn och hemmet medan männen var ute och jagade, eller arbetade med att bruka jorden för att skaffa föda åt familjen.
Uppväxt i et småbruks bonde samhälle såg jag på nära hål vad det betydde för familjers samanhållning i fördelningen av arbetsuppgifter. Min familj var visserligen ett undantag, eftersom pappan, mannen i huset gick bort vid tidig ålder, och då fick mamma rollen som både mor och far.
Efter bosättning till ett fiske samhälle, bekräftades detta med männens och kvinnors roller i familjen och samhällen. De flesta män var ute på fiske en hel vecka och slet hårt på fiskebåtar,oftast utan vetskap om det skulle få tillräckligt för levebröd, eller i värsta fall om de skulle komma hem välbehållna efter fisket. När dessa väl kom hem var de tvungna att ordna med reparation av fiske utrustning och annat praktisk för att fiske skulle bli möjlig veckan därpå. Kvinnorna fick ta hand om barn och hem, dessutom fick många arbeta i sill fabriken för att kunna få ekonomin till att gå ihop.
Tiderna har ändrats och fördelningen av försörjnings börda har jämnats ut mellan män och kvinnor. Följden blev att gränserna mellan manlig och kvinnlig har mist sin betydelse. Detta skapade behov och inspiration av att ägna sig åt i större utsträckning mot det andliga frågor.
Från Galatebrevet 3:27-28 bifogar jag följande:
” 28 Här är inte jude eller grek, här är inte slav eller fri, här är inte man och kvinna, för alla är ni ett i Kristus Jesus. 29 Och om ni tillhör Kristus, då är ni Abrahams säd och arvingar enligt löftet.”
Min tolkning här är att Gud gör ingen skillnad på varken manlig eller kvinnlig, inte heller vilken nationalitet det gäller. Själv skulle jag lägga till också den sociala ställningen, dvs. varken fattig eller rik, nej alla är lika inför Gud.
Med andra ord, när det gäller vår räddning, och mäniskovärde så är vi alla lika inför Gud. Då frågar jag: Varför skulle inte kvinnor kunna gå in i Guds tjänst om de känner inspiration, behov och längtan att få dela med sig av Guds ord till både män och kvinnor?
När vi talar om historien så får vi ta med oss att kvinnor föder fotvarande barn och är bundna (praktisk) till en vis del, och där uttrycker Paulus några ord om just det praktiska förfarande i Gudstjänsten.
Titus 2:3-5
”Detsamma gäller äldre kvinnor. De ska uppträda så som det passar de heliga, inte förtala någon, inte missbruka vin. De ska vara lärare i det som är gott, 4 så att de förmanar de unga kvinnorna att älska sina män och ha sina barn kära, 5 att vara anständiga, rena, husliga, goda och underordna sig sina män, för att Guds ord inte ska bli smädat.”
På tal om historien och de första församlingars bildande, finns oftast kvinnor med i ledarskap som undervisade i sina hem. Bifogar nedan en del av Guds ord för dem som vill läsa mera om kvinnor och vad de gjorde när församlingar bildades.
/Claudio
Apg.16:15 om kvinnan Lydia
Rom 16:3,7 Junia och Priscila
1Kor.16:19 Prisca
Filip.4:2 Evodia och Syntike
Filem. 1:2 Appifa
För att få et korrekt samanhang bör dessa stycke läsas i sitt samanhang.